Ett telefonsamtal...

...och man inser att 100 mil är långt när man vill ha en kram från lillen. Min största stora kille. Den som är som jag.
Jag saknar dig!


Mitt i familjefikat blir han trött och går och tar sig en lur på min säng. Det är min Martin det!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0