Livet från Idas håll

Förra veckan var vi alltså på furuvik. Skulle ha skrivit om det för länge sedan men det har kommit så mycket annat emellan. Vi gjorde utflykt med Arvids förskola, och på grund av vissa missuppfattningar hade jag intrycket att bussen skulle gå halv sju. Följaktligen fick min snälla pappa kliva upp vid sex för att skjutsa oss. Han skickade också med Arvid en alldeles egen slant att köpa något fint för. Vilket han... hmmm... gjorde.

Dagen blev lång, vädret var inte alldeles super, men jag tror att barnen hade roligt! Den enda som verkade rikigt ledsen var den stackars chimpanshonan som ensam satt i en bur och deppade. Hon ingick i något projekt att avla fram nya chimpanser, och enligt furvik var det preeeecis som i verkliga livet för henne. Jag vet inte, jag tycker att hon mest såg ledsen ut. Sen trodde jag ju att chimpanser var flockdjur men det kanske de inte är? Ensam var hon iallafall.

Lite bilder:


Bussresan, Vi hade lite sällskap av Viktor till och från


Pojkarna höll handen på bussen


"Djuuuur mamma! Titta apor. "
Jag försökte föra in lemurer i Arvids begreppsvärld, men det fanns helt enkelt bara massa apor.


Så ledsen. Nästan så man blir lite emot djur på zoo



Det blev en ganska lång dag och ett tag var vi ganska kalla. Men lite köttbullar (Arvid) och lite tortellini (Ida) rådde bo på både kyla och trötthet. Så att vi med full energi kunde ge oss på karusellerna.



Stanna och tanka (el)bilen
Tio kronor, ganska billigt


Lite karusellåkning, erfaren kille sen Liseberg


Tycks ha övertagit vissa intressen från Johan


"Wrooom låte den mamma"


Finaste lillhjärtat


Fem minuter efter att bussen styrt kosan hemåt

Och fickpengen då... Jo, Arvid och jag gick runt i souvenirshopen och såg oss omkring. Mycket fanns det att köpa, jag var lite lur på en t-shirt men fick inte alls med mig Arvid på den idén. Till sist hade vi bestämt oss för ett djur i gummi. Hållbart och bra. Men när vi kom till kassan fick Arvid syn på ormen i plast som slumrar i hans knä på bilden ovan och å var han helt såld. Det gick inte att avstyra. Han ville inte ha något annat än den ormen. Jag ledde in honom i butiken igen och sa "välj vaad du vill", och han vände och sprang tillbaka till ormen och sa "en sån kanske?". Hopplöst, jag hade förlorat redan innan jag börjat. Det fick bli en fyrtio kronor plastorm från Kina, och Arvid var nöjd.

En härlig dag (trots vädret). En riktigt bra avslutning med förskolan. Tack Spelevinken!