Tror jag ska börja föra dagbok.

Fast inte här. En privat? Jag kan känna ibland att jag behöver resonera med mig själv, och vem vet, det kanske blir mer privat än vad som ska skrivas här.
Att lära av sina misstag. Att bli äldre, klokare, att bli lycklig.
Jag har insett att allt inte kan skrivas öppet. Men det finns likväl ett behov att skriva.

Jag har funderat, och tänker att bittra människor är de som inte inser att bara de själva har makt över situationen. Det är lätt att skylla på otur. Tycka synd om sig själv. Och det är okej. Alla gör det ibland. Alla behöver det ibland. Men tenderar man att bli bitter måste man vakna. Se sig omkring, ta kontroll över sin situation.
Oavsett om det handlar om livets stora svåra saker får man fråga sig själv hur gärna man vill ha en förändring. Hur mycket det behövs. Sedan kastar man sig ut. Hur svårt det än är mår man bättre när man tar kontrollen.
Och man undviker bitterheten. Undviker att svära över vad alla andra har men man själv tycks ha så svårt att uppnå.


Som jag hörde en gång:

"What was i thinking is the first question a person who starts examin themselves, asks themselves.
Because up until that point, life is a serie of random events, and life is just what happens to you. And then one day you wake up and you go: No actually, I have controll over my destiny, actually, things do happen for a reason, actually, there is order in the universe. And when you start tuning in to that frequency you do have a tendensy to look back and go, my god what was i thinking.

That's a healthy respons." -Madonna

Och visst har jag varit där.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0