Om att återvända till Höör

Det är en milsvid skillnad på den Ida som för åtta år sedan kom till Höör och den Ida som återvände dit med jobbet igår. Och det måste det vara, den Ida som med en lysande röd resväska klev av tåget 2002 var 15 år gammal. Åtta år sedan. Åtta år som stundtals känts långa som decembernätter, och stundtals rusat förbi vid en blinkning.

Och jag tänkte, där jag gick parallellt med järnvägen. På barnasinnet som lever kvar precis som då. Äventyrslustan. Men också på sorglösheten som förbytts mot grubblande allvar. På handlingar som lett till konsekvenser, så tätt sammanflätade med det innersta, att det är omöjligt att säga vad man ångrar. Något borde gjorts annorlunda, men hur skulle man kunna säga så? Var skulle man börja dra gränser, då konsekvenserna för livet idag skulle bli alltför stora om jag ändrade detaljer i det förflutna. Jag tror att jag har förlikats med det gamla. På gott och ont ser mitt och andras liv ut som det gör idag. Och är det inte ödet så är det bara som det är. Och jag har aldrig varit den som grämer mig.


Så kanske var jag stark, idag när jag återvände. Med ett annat lugn. Eller helt enkelt bara... Äldre

Kommentarer
Postat av: Helena V

Inte bara äldre utan både klokare o mognare!!!!! Kram på er!

2010-06-04 @ 14:35:56
Postat av: Nina

Jasså har du också köpt dom?

Haha typiskt alltså.

Det är en av många nackdelar med att du bor så långt bort ;) Jag som trodde ni inte shoppade på ikea ;)

2010-06-04 @ 20:54:38
URL: http://thepioneer.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0