Lycka!
Jag ser "the pursuit of hapiness".
Jakten på lycka.
Jag har två stunder som ofta är min dags lyckligaste. Den första är när jag hämtar Arvid på förskolan. Jag cyklar alltid som en dåre, och utnyttjar både cyklisternas och bilarnas vägar, samt fördelarna som både fotgängare och cyklister nyttjar. Sedan dröjer jag mig alltid kvar på förskolan en stund, för att höra allt om Arvids dag och liksom dra ut på återföreningen lite. Den andra är när Johan kommer hem. Fortfarande, två år efter att vi blev tillsammans, så räknar jag ner tills han ska komma in genom dörren. När han inte är här känns det som att jag sneglar på klockan hela tiden och väntar...
Så det är lyckan. Min familj. Sen har vi det bra på hundra ytterligare sätt. Men att få ha en familj, två underbara pojkar.
Happiness=found.
Jag såg den för första gången igår och jag grät som en tok. Så fin men sorglig.
