Genialiskt.

Winnerbäck för mig är en jobbig tid. Är 2008, då allt hände. Är också en lycklig tid. Är Johan. Är Europa. Är drömmar. Är issues. Är hantering. Är bearbetning. Är en kärlek. Är förlovning. Är låtar som jag måste hoppa över för att inte tårarna ska rinna. Är låtar som jag lyssnar på igen och igen. Är någonting annat.



Vi bildade band och blåste ringar
Drog med handen genom jorden
Fyllde naglarna med lera
av all yta som vi skrapade
För nånstans under lagren
av tätortstimotej
bredde stora världen ut sig
utan farthinder och Konsumkort
och nypon


Jag ser den gräddgula färgen
Den moderna men diskreta
En helhet för det enkla
Bara fälla upp och skruva
Men ändå alltid nåt
som ville jaga och förvirra
Nåt som inte var Ikea
Nåt som inte hade lösningen
i kanten


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0