Stanna tiden
Igårkväll när jag gick och samlade ihop saker till Arvids packning och lade fram ett litet mellanmål för honom att äta kom paniken.
Stopp, jag är inte redo. Får man ändra sig? Jag är inte klar, inte beredd, inte i form.
Han kan inte åka nu.
Helst ville jag bara krypa ner bredvid honom i hans säng och hålla kvar honom.
Det är ju bara tio dagar. Det är ju bara hundra mil. Det är ett äventyr för honom att åka med husbilen uppåt, han har till och med sett fram emot det. Ordnat med sin packning i flera dagar nu. Det är okej, för alla utom mig.
Imorse klockan sex tog jag iallafall hans hand i min och ledde ut honom till bilen. Pussade och kramade och sa att han kommer att ha SÅ kul!
Nu ska jag bara få den här dagen att fungera. Och de kommande. Och snart är vi tillsammans igen.
Stopp, jag är inte redo. Får man ändra sig? Jag är inte klar, inte beredd, inte i form.
Han kan inte åka nu.
Helst ville jag bara krypa ner bredvid honom i hans säng och hålla kvar honom.
Det är ju bara tio dagar. Det är ju bara hundra mil. Det är ett äventyr för honom att åka med husbilen uppåt, han har till och med sett fram emot det. Ordnat med sin packning i flera dagar nu. Det är okej, för alla utom mig.
Imorse klockan sex tog jag iallafall hans hand i min och ledde ut honom till bilen. Pussade och kramade och sa att han kommer att ha SÅ kul!
Nu ska jag bara få den här dagen att fungera. Och de kommande. Och snart är vi tillsammans igen.
Kommentarer
Trackback
