Livet från Idas håll

Prinsessan har förresten inte programmerat om sin dygnsrytm till livet utanför magen än. Hon tycker fortfarande att det är okej att vara vaken mellan 24-02 på nätterna. Mamman tycker att det kan vara lite tröttsamt, speciellt om hon gärna vill äta och kräkas den tiden. Igårkväll försökte jag vyssa henne i vagnen. Och i famnen. Och amma henne lite till. Byta på henne. Lägga henne i spjälsängen. Ge henne nappen. Inget nådde så stor framgång. Men så länge hon sover fint sen mellan 02-04 och 04-08 så får man ju ändå den sömn man behöver. Och som bonus brukar det finnas möjlighet att ligga kvar i sängen och slumra mellan 08-10.


Idag är första dagen Johan är tillbaka på jobbet. Så nu saknar jag honom också. Arvid är ledig idag och hemma med oss. Det kan behövas då han var uppe sent hela helgen och inte har haft så mycket tid att pyssla själv hemma. Nu leker han intesivt på sitt rum, pratar och sjunger och grejar med sina bilar och leksaker. Han fick en ny monstertruckbil av Johans kompis Mathias som var på besök igår, Liv fick ett sommarset med linne och shorts som hon borde kunna ha lagom till semestern. Det är roligt med alla dessa presenter till barnen, men undra om folk har missat att mamman föder barnet, pressar ut den där lilla mysiga klumpen som alla vill besöka och hålla i. Var är mammans presenter? ;-)

Liv i sin stokketol.

Hon blir alltmer vaken, eller som Johan sa: "hon blir roligare och roligare för varje dag". Detta var igår när hon upptäckte biet från Libero för första gången. Hon fixerade, och selade och vindade med blicken efer det en lång stund...



Och efter en sån ansträgning blir man förstås lite trött...

Grisar är varelser med stor godhet inombords. Att glädja andra är vad som uppfyller Grisens dag, och det görs ofta och gärna. Grisar, i motsats till vad som sägs i västerländsk kultur, anses vara mycket intelligenta, och kanske är de klokast av alla de tolv djuren. De spenderar aldrig mycket på sig själva, varken tid eller pengar och kan därför ibland uppfattas av andra som slarviga.

Grisar har ofta stora bekantskapskretsar som de spenderar all sin tid med, när de inte är hemma hos familjen. Just familjen är Grisens enda svaga punkt, då de ofta kan lägga för stor vikt vid att allting skall gå som de har planerat. Detta kan leda till depressioner och ledsamhet, särskilt då om man inte regelbundet träffar familjen vid matbordet och umgås. I slutet av året tackar Grisen för det år som har varit, samtidigt som han välkomnar det nya.


Precis när Ulrik läste det stycket om familjen så pratade vi om Arvid i den nya familjesituationen. Han är otroligt hjälpsam min stora kille, hämtar allt jag behöver under tiden jag ammar och är så stolt över sin lillasyster. Han har visat upp henne för alla kompisar på förskolan och han vill ogärna lämna hemmet utan henne. Han verkar ha tagit övergången till att vara storebror väldigt bra, jag hoppas han tycker att jag tagit övergången till tvåbarnsmamma lika bra.

Ännu har vi nog inte landat riktigt i den nya familjen, men det är inte mycket jag skulle vilja ändra på!

Alldeles ny hos mamma.



Hos pappa.



Öppnar de vackra ögonen.



Knappt ett dygn gammal, på BB med mamma.



Första mötet med storebror.



Mys på pappas mage, första kvällen hemma. Två dygn snart.



Godmorgon älsklingar.



Mormor på besök.



Och farmor på besök.



De finaste barnen!

Lillis missade sin födelsedag, det står klart nu. Idag är vi en dag över tiden. Men det känns helt okej. Jag ser det som att lillis är en frukt, en Persimon kanske, som mognar i sin egen takt. Ett äpple faller inte från trädet förrän det är moget, och babyn kommer inte ut ur magen förrän den är mogen.

Det finns bara två aspekter i ekvationen som bekymrar mig just nu. För det första är ju Persimonen enligt beräkningar lite stor. På andra tillväxt ul beräknade de att h*n skulle väga 3700 om h*n föddes på beräknad dag. Det var ju igår. Och du går väl upp en 50 gram om dagen eller nåt... Det är skönt för dig att få bli lite större och slippa frysa när du kommer ut och vara stadig och rund, men din mamma ska ju också föda ut dig. Tänk på det lillis.
Det andra som bekymrar mig lite är gästerna som bokat in sig för ett besök senare i juni. Arvids och Persimons mormor kommer den 17 juni, om nio dagar, och jag ser gärna att Persimon är några dagar då, vill gärna ha lite tid för oss själva, att hitta familjen så att säga. Persimonens farmor och farfar ska åka neråt på husbilssemester nån gång till helgen, och vi vill ju inte att de missar oss.

Så nu tänkte jag inte vara tjatig, men skulle du kunna tänka dig att födas nån gång mellan nu och... låt oss säga den 11?

Det blev ingen liten dansk igår, och inte verkar det som att det blir något nationaldagsbarn idag heller, sorry Emelie som gissat på det. Den lille rackaren verkar trivas himla bra där inne. Nästan så man vill säga till på sparken när det bökar runt att nu får det faktiskt vara nog, dags att möta världen och mamman och pappan.

Fast, vad skulle ett nationaldagsbarn hetat? Gustav Vasa? Svea?

Nej, kanske den lilla gynnaren vill upprepa storebrors bedrift och födas på sin beräknade dag. Det vore nåt va? Men den turen har vi nog inte två gånger. Så vi siktar in oss på övertid...