Helgaktivitet
2014-03-16 21:10:28
Vardagen
0
K o m m e n t a r e r
Ännu en helg kan läggas till handlingarna och imorgon tar en ny arbetsvecka sin början. Trist, jag skulle vilja ha en lång helg (läs: semester) där familjen verkligen hann med sig.
I helgen var Arvid hos sin pappa, där han är varannan helg, idag var de på uppstarten till fortsättningskursen på simskolan. Nu är det guldpingvinen som är i siktet, han blir väl som en fisk tillslut den där pojken. Jag gillar simskolan, det känns bra att han aktiverar sig och har något att göra, sen vet jag att simundervisningen i skolorna i dag är nästan obefintlig så det ger trygghet att han lär sig på riktigt.
Johan och jag blev nästintill barnlösa igårkväll. Då Arvid var borta passade Liv på att få lite egentid med mormor och morfar (hennes mamma kanske agerade pimp litegrann och fixade träffen), tjejen och den äldre generationen tog i alla fall med sig en påse lösviktsgodis från Ica och sov över ute i stugan hos morfarn. Vi som blev kvar fick roa oss bäst vi kunde och passade på att köpa en födelsedagspresent till syster Sara (barnens moster) och lagade trerätters för två (Vidar fick barngröt). Jag såg en jättebra film (the Aviator) med mannen snarkande intill.
Idag har vi promenerat, härligt väder tänkte jag, sedan frös jag nästintill ihjäl utan vantar och mössa. Efter lagoma sju kilometer åkte vi till min systers kalas där vi fick smörgåstårtelunch. Middag intogs hos svärföräldrarna och nu ska jag se Agenda på tv.
GUUUUUD VAD TRÅKIGT ATT LÄSA! Här finns inga reflektioner och tankar, bara massa ord om ingenting. Jag ska skriva bättre nån annan dag.
Over and Out
Dagar som går
2014-03-12 12:18:54
Vardagen
0
K o m m e n t a r e r
Nu för tiden har jag inte datorn framme. I stort sett aldrig, jag kollar mail och medier på mobilen ju, men några texter blir aldrig författade...
Vardagen är som vanligt. Jag städar och vårplockar, på en enda natt känns det som att våren tittade fram, nu rensar vi garage och gör i ordning lekstugan. Jag har också kommit på ett större inredningsprojekt inne, som innefattar att byta plats på rum, men det får vänta lite tills vi har mer tid och pengar. Som vanligt är också att Liv är sjuk, de har haft stora problem med magsjuka och rotavirus på hennes förskola och det verkar bita sig fast än. Hon är hemma med mig och tar det lugnt, lär sig prata Thai med hjälp av barnkanaler och pusslar, spelar och lagar mat i lilla köket.
Helgerna nu för tiden är underbara, vi träffar vänner, gör i ordning hemma och framför allt hittar vi på saker med barnen. Jag ska se om jag får till nåt mer bloggande fram över, men nu har jag i alla fall tittat in och sagt att jag lever!
Simning och Ridning
2014-02-13 22:18:37
Träning
0
K o m m e n t a r e r
Jag försöker ju aktivera mig. Komma i form. Hitta tillbaka till konditionen. Se bra ut. Såna saker.
Jag gillar ju att testa lite nya saker, och i stort sett allt inom träningsväg är ju nytt för mig. Jag tränade ju i stort sett aldrig som barn/tonåring, dels för att jag inte hade någon i min närhet som gjorde det och kunde inspirera mig och dels för att jag hade lite problem med hjärtat förr i tiden, så jag undvek sportande.
I Malmö fick jag för mig att jag ville spela tennis. Läste någonstans att det är den mest fettförbrännande sporten, plus att jag alltid tyckt att jag kan slå bra i badminton (fråga mig inte om logiken). Så ett år gick jag i tennisklass och slog bollar över nät. Det var jätteroligt. Jag var otroligt dålig men det gjorde inte så mycket. Jag är fortfarande otroligt dålig men skulle gärna ta upp spelandet! Jag slutade med tennisen när jag blev gravid med Vidar, sen flyttade vi som bekant.
Här i Sundsvall har jag hipp som happ skrivit in mig på ridskola! Ridning är inte helt nytt för mig eftersom jag red när jag var yngre, två år på islandshästar. Jag minns det som kul men jag blev aldrig riktigt biten. Men så på senare år så har jag tänkt att det där med hästar är ju mysigt och kul. En vinter för något år sedan bjöd vi med mina svärföräldrar på en turridning vid Västanåfallet och då blev jag sugen på att ta upp ridningen igen. Så på tisdagar rider jag numer på Färsta ridskola, travar och rider lätt och hela grejen.
Och så idag kom jag äntligen igång med simningen igen! När jag flyttade in till stan med Arvid så bodde jag nära sporthallen och började simma en kilometer två ggr i veckan. Det går relativt fort och är ju väldigt bra träning, så jag har saknat det när vi bott i Malmö och jag inte haft samma närhet till badhus. Nu hoppas jag kunna få rutin på att gå på Alnöbadet och simma på torsdagar då de har "vuxensim" med musik och levande ljus. Alla jag känner är välkomna att hänga på, det är mysigt att gå och simma tillsammans!
Det roliga är att sedan jag blev singel (och träffade Johan ganska snabbt) har jag tränat konstant. Friskis 3-4 ggr i veckan, simning 2 ggr vecka, sedan i Malmö började jag på gymmet och tränade regelbundet 3-4 ggr vecka, med uppehåll för mina graviditeter. Det är snart sex år som jag hållt igång, och det känns väl som en del av min livsstil numer, men trots detta pratar jag inte så mycket om vad jag tränar och jag är hela tiden rädd för att "trilla dit", sluta träna, bli en soffpotatis. Vågade knappt skriva nu att jag ska börja simma för "tänk om jag inte får till det en gång i veckan"...Jag ser mig inte som en tränande person riktigt utan fortfarande som att det är nåt nytt jag börjat med, "testar" liksom. Men målet nu är i alla fall att besöka det lokala gymmet minst 2 dagar i veckan och komplettera med ridningen på tisdagar och simningen på torsdagar. Det ska jag väl klara!
Sammanfattning 2013 oktober - december
2014-01-28 12:31:21
Vardagen
1
K o m m e n t a r e r
Oktober
Renoveringen avslutas efter ca en vecka och vi flyttar in, overklighetskänsla deluxe! Första måltiden, pizza, äter vi på golvet. Vi inreder och tar emot både matbord och saccosäckar till barnen som vi beställt. Jag börjar umgås med gamla pluggkompisen Linda som strax innan oss köpt hus bara någon gata nedanför. Vänner och släkt kommer och tittar på huset.
Johan fyller 35 och reser åter till Bologna med jobbet. Jag vikarierar lite på Ankarsviks skola, på fritids och i en trea, Vidar har då barnvakt för andra gången i sitt liv. Jag har inskolningssamtal med Livs fsk som nu känns jättebra. Arvid trivs i skolan nu efter en period med lite bekymmer med en våldsam kille i klassen. Även om jag trivs och tycker att vårt hus passar oss perfekt så har jag svårt att släppa saknaden efter Malmö, att jobba med Kaisa och strosa på gatorna och genom parkerna.
November
Winnerbäckkonsert och utgång med Nina. Fortsatta middagar med vänner. Arvid börjar på simskola och opererar polyperna i nästan och förminskar halsmandlarna för att lättare andas när han sover.
Så åker vi äntligen till Malmö, där vi bor hos Emelie och Tobias och på hotell. Jag träffar Kaisa på Emporia, hänger med Emelie och Hanna, får efterlängtad kladdkakehäng hos Maria, shoppar en hel massa på Zara bl.a. och mest bara njuter. Besöker mina gamla arbetsplatser och åker hissen upp till Sofia. Stundvis vill jag bara gråta för att allt är så välbekant och ”hemma”!
Tillbaka i Sundsvall har vi planerat in en inflyttningsfest i det nya huset som vi får ställa in då jag får influensan. Johan är på tjänsteresa och min mamma och pappa kommer över och tar hand om barnen som också är lite krassliga, jag ligger totalt utslagen i två dygn med frossa och värk i kroppen.
December
Maja kommer på besök från Göteborg och lussebakar med barnen. Johan är inne på tredje veckan i sträck borta så sällskapet är välkommet. Jag fyller 27 men vaknar med vinterkräksjuka samma dag och barnen börjar kräkas redan på natten. Födelsedagen tillbringade jag med sjuka barn, hängandes över toaletten. Ensam, då Johan åkte till Italien igen samma dag. Fick i alla fall ett träningskort på Ego vilket var efterlängtat!
Vidar får remiss till ögon på sjukhuset för att följa upp eventuell skelning. Som han inte alls har tydligen. Vi firar jul hos Johans föräldrar och har middag för min familj på juldagen. Barnen får massa bra julklappar och vi har mysiga dagar! Största succén gör Skylanders och ett Wii som vi skaffat till Arvid med hjälp av min bror.
Emelie och Tobias kommer upp och bor hos oss i mellandagarna. Vi har trevliga middagar och går på bio och umgås mest bara. Nyårsafton har vi middag med sju barn och sex vuxna hos oss, Nina och Ante och Gunilla och Andreas med barn. En trevlig kväll med god mat och sällskapsspel och skratt!
Helgliv och friluftstankar
2014-01-27 11:49:29
Arvid
0
K o m m e n t a r e r
Måndagmorgnar är det bara Arvid och Johan som ska iväg på jobb och skola. Liv är ledig måndag och fredag så vi softar hemma, sover lite längre och tar det lugnt. Det känns som att man inleder helger med att städa och när helgen är över städar man igen, för att snygga till det efter ledighetens aktiviteter.
I helgen hade vi fullspäckat program, skidskola för Arvid i dagarna två, gäster både på lördag och söndag och däremellan födelsedagskalas i Huljen, barnkalas och simskola för Arvid och så det vanliga, tvätt, städning och familjetid. Nu laddar vi om och tar sikte på nästa helg.
Jag har tänkt på det här med att ha barn och att aktivera dem. Det känns som väldigt "rätt" att man ska ge barnen möjlighet att utöva så många aktiviteter som möjligt, och helst från ung ålder. Arvid började ju sin skidskola nu i helgen, han är sex år och började i nybörjargruppen, ändå låg han efter många av de jämnåriga barnen. Arvid har inte åkt längdskidor (detta var en slalomskola) så det var väldigt trixigt för honom att ta sig fram på plan mark. Första dagen tyckte han att det var ganska trist, men igår hade de börjat åka utför och det var roligare.
Det är omöjligt tycker jag att hinna med att "vardagsträna" barnen i alla olika aktiviteter som finns. Vi har inget fotbollsmål och är inte sportintresserade i den här familjen, därför var Arvid ganska lost när han började fotboll i höstas. Vi har bott i Skåne i fyra år, sedan han var två, så han har aldrig naturligt hållt på med skidåkning och såna snöaktiviteter. Han säger själv att han är bra på skridskor, jag har ingen aning för vi har bara åkt tillsammans en enda gång när han var tre. Däremot har han stor erfarenhet av att gå på café, beställa smoothie, åka flygplan, bo på hotell, resa långa bilresor och göra dagsutflykter med matsäck för att ta sig till naturen.
Sammanfattningsvis så är han väl mer storstadsgrabb än norrlänning för tillfället.
Jag hoppas att vi kan vara ute mer på ett naturligt sätt nu när vi bor i villa, och kanske även jag kan hitta tillbaka till friluftslivet. Det är så mycket lättare på sommaren, där är vi inte alls "efter". Arvid är van fiskare, kan lägga nät och åka båt (tack till morfarn). Till sommaren hoppas jag på lite tältning också. Den fria luften - here we come!
Och citationstecknen har jag i texten för att jag inte alls anser att det finns några måsten, rätt eller fel. De barn som inte är med i föreningar eller friluftsliv har säkerligen gjort annat, och det finns dessutom en risk i att överaktivera sina barn (läs gärna Ellneby - stressade barn). Däremot har jag en stark tilltro till att föreningsliv kan hjälpa barn att hålla sig ifrån trubbel, men det är en helt annan diskussion.
Sammanfattning 2013 juli-september
2014-01-27 10:29:45
Vardagen
0
K o m m e n t a r e r
Juli
Vi har ankommit med hela vårt flyttlass till Sundsvall. Jag och barnen flyger upp en vecka före Johan som måste jobba och göra klart det sista med uthyrningen. Den veckan hjälper pappa oss att renovera förrådet/gäststugan på tomten så att det blir två rum istället för ett, vilket ger ett kontor för Johan där ute. Vi sliter med att få in alla saker i stugan som är 70 kvadrat och redan fullmöblerad.
Sommaren är verkligen varm och vacker, tyvärr har Johan fullt upp med flytt och jobb så jag och barnen tillbringar någon vecka själva på stranden i Bjässbodarna. Dock får vi snart sällskap av mormor och morfar som bosätter sig i det gamla torpet på ägorna. Vi har grillning och strandhäng med vänner. Badar i plaskpool på gården. Går på kusin Theas kalas i deras nya hus i Essvik. Så försöker vi hitta en balans med våra familjer som gärna tittar förbi lite hipp som happ.
Vidar mest bara äter och sover och växer och gör sig snart känd som världens snällaste baby.
Augusti
Vi håller dop för Vidar i Spikarö kapell på Alnö. Det är en vacker dag och dopet blir helt perfekt, med solosång från duktiga Maja. Gabriella ställer med kort varsel upp och kompar psalmerna på piano och gudföräldrar är Martin L och Sara. Som präst har vi som vanligt min gudfar Kjell-Erik från Övik. Efter dopet har vi dopfika och smörgåstårta på Hamnstugan.
Vi får en massa bakslag för vår tomt, och inser att det inte kommer att vara klart för bygge till våren som vi fått veta från kommunen. Miljökontor och obstinata grannar gör att vi får tänka om och vi börjar gå på husvisningar. Efter 4 visningar hittar vi faktiskt, efter 4 år av mer eller mindre aktivt sökande på Hemnet ett hus som skulle kunna passa oss bra. Vi tvingar fram en snabb affär efter andra visningen eftersom vi vill ha eventuellt köp klart till skolstarten veckan därpå. Huset blir vårt, en aning chockartat, och nu börjar en intensiv period för mig med val av tapeter, planering av inredning mm.
Arvid börjar skolan och får en jättebra lärare, Madeleine, och börjar vara varannan helg hos sin pappa. Vi går på kalas för Liam i Granloholm och åker Medvind med mamma och pappa som tack för all hjälp med stugan. Jag och Johan går på vuxenfest för Palle som fyller 40 och har en jättetrevlig kväll utan barn.
September
Johan reser så gott som varje vecka och jag är själv med barnen, alla hämtningar/lämningar. Liv börjar på en ny fsk, jag är skeptisk till en början men inser sedan att det är en väldigt lugn och trygg avdelning. Vi går på dop för lille Anton i Selånger, kalas för Noel i Granloholm, jag åker sent på kvällen och röstar i kyrkovalet som jag nästan glömde och Arvid börjar i fotboll. Nina fotograferar barnen vid några tillfällen och jag beställer förstoringar på några bilder. Jag saknar Malmö en hel del, vänner och staden.
I slutet av månaden får vi tillträde till vårt nya hus och jag släpper på snickare som ska sätta upp en vägg så vi får tre barnrum och tapetsera några väggar.
Sammanfattning 2013 april - juni
2014-01-24 10:47:06
Vardagen
0
K o m m e n t a r e r
April
Vi går på det efterlängtade 3d ultraljudet och får jättefina bilder av vår lille kille, som då vägde 2 kg. Jag har gått upp ca nio kilo totalt i vecka 34 och mår bättre i fogarna. Arvid har kalas för sina kompisar på fsk och som vanligt håller vi till i vår trädgård med lite lekar och spex.
På jobbet går jag upp till 75% eftersom Kaisa måste jobba mindre pga. sin graviditet. Det går bra att jobba och jag trivs, har fina dagar med barnen i vårluften. Vi tar med klassen på en heldagsutflykt till Bokskogen, Torup, och har det super. En vecka senare tar jag med familjen dit på en utflykt med varm choklad och bullar.
Sista april firar vi i Genarp med Emelie och Tobias, går och tittar på en majbrasa och har det mysigt.
Maj
Jag jobbar min sista dag på Rörsjöskolan. Barnmorskan misstänker att jag läcker fostervatten så jag får åka till gyn på sjukhuset och kolla detta, vilket inte är fallet. Vi lägger ut lägenheten till försäljning via mäklare, då vi redan haft den ”såld” privat till ett par som inte kunde få lån av banken. Vi har visningar och städar mest hela tiden.
Under ledigheten hinner jag tänka mycket på babyn, på hösten, på flytten och vad som komma skall. Jag träffar fina vänner som peppar mig, Irvana och Maria har som vanligt mycket bra förmaningar.
Jag får också beskedet hemifrån att min mamma blivit mycket dålig. Pratar mycket med Sofia, min älskade granne, vars mamma också är sjuk. Vi träffas i trappuppgången eller på gården och pratar i stort sett varje dag och fikar tillsammans och leker med barnen ofta. Jag är ute på gården med barnen i stort sett varje dag efter fsk eftersom vädret är varmt och fint. Börjar prata med mamma i telefonen nästan varje dag. Min bror blir deprimerad och mår väldigt dåligt på sitt boende.
Juni
Vidars månad. På beräknad dag enligt sm tittar han ut. En helt perfekt dag då jag haft Liv hemma för lite vila och gått på stan med henne och shoppat skor sedan ätit lunch ute i solen tillsammans med Johan på St Gertruds. Värkarna kändes knappt och var aldrig regelbundna så vi åkte in till förlossningen bara för att barnmorskan sagt att jag verkligen måste göra det. När vi kom in var jag helt öppen men helt utan smärta och vi dansar i förlossningsrummet och fånar oss. Efter en krystvärk är lilleman född, 3890 kg, 53 cm. Förlossningen tog lite drygt två timmar och det enda som faktiskt kändes var den krystvärken på vilken han föddes. En drömförlossning!
Mamma kommer ner och hälsar på oss, vi firar Livs födelsedag med marängtårta med jordgubbar tillsammans med vänner i trädgården och vi tar bilen och åker till Legoland. Arvid åker med henne upp till Sudsvall för att påbörja sin semester där och avslutar på så sätt sin tid i Malmö.
Vi flyttpackar. Städar. Hyr ut lägenheten i andra hand eftersom det inte är lönt att ha den ute till försäljning över sommaren.
Tankar och nya tag... kanske
2014-01-22 11:57:56
Vardagen
0
K o m m e n t a r e r
Jag tänker hela tiden att jag ska skriva något här, jag vet att jag är sämst på kontinuitet nu för tiden men nu känns det som att behovet till sist har växt sig starkt. Tankarna var ett tag att vänta på en ny bloggdesign men jag har inte tagit mig tid till att maila in en beställning ens.
Jag har några lugna hemmadagar utan planer den här veckan. Först är det skönt men sen kryper sig rastlösheten på. Jag kan bli irriterad på mig själv som hela tiden gör upp planer så att jag inte riktigt hinner med men när jag sitter här hemma förstår jag varför. Dels blir det alldeles för mycket död tid på internet, sen så är jag en person som behöver socialt, behöver röra mig, prata, komma ut i verkligheten. Imorgon blir det i alla fall lunch på stan med min svägerska och helgen som kommer är full full full. Arvid börjar skidskola som till vår förvåning är både lördag och söndag i fyra veckor framöver, sen fyller min svåger år, jag har bjudit hem min gamla studiegrupp, det är simskola, helgstädning, Arvid ska på kalas... Sedan behöver vi helg på helgen.
Jag såg att senast jag skrev var andra advent, sen dess har det hänt en del. Inte stora saker, vi har inte flyttat igen eller skaffat djur eller fler barn eller nåt, men Vidar "pratar", "kryper" och äter massa vanlig mat, Liv pratar ännu mer och är mest bara ljuvlig och Arvid är så stor och klok, ibland obstinat, fin och kreativ. Jag tränar 3-4 ggr i veckan, och Linda lurade mig att börja ridskola (som jag länge pratat om).
Jag ska försöka skriva lite mer, ska se till att tiden finns för hjärnan mår bra av att formulera. Sedan har jag massa svarta tankar som vill ut och massa ljus som jag vill dela. Till att börja med tänkte jag skriva en årssammanfattning för 2013, det är ju alltid bra.
Andra Advent
2013-12-08 12:18:16
Vardagen
1
K o m m e n t a r e r
Jag försöker ta igen min tid i isolering med att umgås med familj och vänner. I fredags kom min snälla mamma hit och avlöste mig och jag rymde helt enkelt hemifrån med bästa grannen Linda och såg idolfinalen på Allstar inne i stan. Lite Ceasarsallad (mat som någon annan lagat!) en stor milkshake och glada tjejer, sen kunde jag nästan känna mig som 20 igen.
Igår hade jag försenat födelsedagskalas med föräldrar och syskon. Tårta och sällskapsspel, som det brukar vara med min familj. Idag kommer Johans familj för lite adventsfika och kusinlek. Barnen har en kusin som är exakt lika gammal som Liv (skiljer en månad), så det brukar vara väldigt uppskattat att ses.
Jag tänkte skriva nåt om vår lilla kille också som växer och utvecklas men tror det får bli ett inlägg för sig. Just nu kommer släkten när som helst och jag och Liv ska mysa vidare med musik från Josh Groban och en vit kladdkaka med saffran som doftar från köket.
Ha en fin andra advent!
Halsoperation och magsjuka
2013-12-06 11:16:00
Myself
0
K o m m e n t a r e r
Så tråkig den här hösten har varit. Vi har varit väldigt drabbade på sjukdomsfronten, jag tror att nåt av barnen varit hängig de senaste sex veckorna. Det är så att man känner sig lite lätt kvävd när man konstant har ett gnälligt sjukt barn klängande på sig. Sist jag skrev hade vi ju drabbats av influensan, med frossa, feber och halsont. Precis när vi frisknat till var det dags för Arvids operation av polyper och halsmandlar. Det gick väl bra, men han var väldigt påverkad och hängig efteråt, en vecka var han hemma och de första dagarna åt han inte och hade väldigt ont.
Så denna vecka, då jag tänkte att nu äntligen ska alla vara tillbaka på fsk/skola, jag ska fylla år och komma igång med träningen och allt ska återgå till någon slags normalitet. En dag hann Liv gå på fsk, i tisdags, och då hade hon klagat över ont i magen. Samma kväll kräkte Vidar, och så Liv på natten. Dagen efter var min födelsedag, hela 27. Då kräkte jag. Oändligt mycket. Hela dagen.
Som tur var hade jag en väldigt fin vän på besök från Göteborg helgen och dagarna innan min födelsedag, precis innan vi blev sjuka igen. Mer sånt! För NU måste det vara slut med sjukor för oss, jag är ordentligt less och påfrestad av detta. Johan har varit bortrest hela hösten känns det som, och det tär på tålamodet när de små är hängiga. Jag är ju en väldigt glad och positiv person för det mesta men nu behöver jag fylla på med energi känner jag! Jag behöver positiva människor, paus från mammalunken, gyllene stunder i vardagen och mer tid med min försvunne man.
Tråkig uppdatering från oss
2013-11-27 16:34:55
Vardagen
1
K o m m e n t a r e r
Tråkigt var det här! Inte för att vi har harft lite att göra utan för att vi varit helt sjuka. Förra veckan skrev jag ju att jag var trött och hade ont i kroppen, men det som jag då tolkade som ett resultat av för lite träning och för mycket stillasittande visade sig sedan vara en riktig influensa som bröt ut tisdag kväll. Några timmar efter att Johan hade åkt till Italien...
Jag kan säga att det finns fördelar med att ha nära till familjen. När jag låg däckad med över 39 grader i feber och frossa och värk i hela kroppen så ställde mina föräldrar upp till 100% och hjälpte till. Arvid som var den som smittat oss fick åka till sin pappa resten av veckan då både jag och småbarnen hade feber. Vi följde exakt samma mönster som Arvid haft, med ett utbrott med rejält med feber och frossa, följt av halsont så man nästan dog och slutligen heshet och öm hals. Fyra dagar tog det, varav jag knappt kunde stå på benen de första två. Och jag blir nästan aldrig sjuk. Sist jag hade feber var 2006 då jag också åkte dit på en influensa innan Arvid föddes.
Så först till helgen hade vi hämtat oss, Johan kom hem på torsdag kväll och kunde lösa av min mamma och pappa, men vid det laget var jag redan tillbaka på fötterna och lagade mat och städade igen.
I helgen städade vi och fixade i ordning ännu mer här hemma, men inflyttningsfesten som skulle gå av stapeln på lördagen fick vi gott skjuta på, med tanke på att vi inte ville stå till svars för att smitta ner alla gäster med influensan. Sen var jag inte så pigg heller.
Och så lite mer tråkigheter... Arvid opererade polyperna och halsmandlarna i måndags, och har varit väldigt hängig sen dess. Han har alltid haft det tätt i näsan och snarkat och sovit med öppen mun, och eftersom det bara blivit värre med åren så beslöts det om operation så han ska få ut en ordentlig nattsömn. Jag har själv gjort det och många andra jag känner till, men jag har inte hört om att man har haft så ont efterråt. Det är först idag som Arvid ätit, och då bara en skål nudlar. Han kommer vara hemma resten av veckan, tack och lov är Liv iallafall tillbaka på förskolan igen så det är bara två barn hemma. Det går i ett kan man säga, då Liv varit hemma i tre veckor innan Arvid.
Jag har förresten bett fina Linnea hjälpa mig med en ny design här till bloggen så blir jag nog mer motiverad att uppdatera sen.
Jag tror natten var bra...
2013-11-19 10:41:35
Vardagen
0
K o m m e n t a r e r
Gud så trött jag känner mig. Nätterna är egentligen ganska bra men det känns som att jag går runt som en zoombie. Jag tror det beror mycket på att jag fortfarande inte tränar. Trots mitt peppiga inlägg efter en endaste långpromenad... Efter det blev Liv sjuk i nästan två veckor, sedan åkte vi till Malmö. Jag behöver komma igång, min kropp skriker vid rörelse och jag tror jag drabbats av höftluxation... Allt liksom klickar och smärtar och känns inte som det ska.
Natten mot idag var nog bra, Vidar vaknade till vid ett som vanligt för påfyllning av mat, han hade då sovit sen 20.00 ungefär. Sedan sov han vidare till 06.30 nånting. Helt okej alltså. De stora sov utan att vakna och utan mardrömmar så man måste kalla det en bra natt. Mannen klev däremot upp nån gång vid fyra för att åka till Sthlm, så hans natt var nog lite... kortare...
Ensam mamma i dagarna tre, ska väl inte vara några problem med det, har liksom vant mig. Just nu höll jag egentligen på att städa upp här hemma medan Vidar sover sin förmiddagslur och vet faktiskt inte hur jag hamnade här vid datorn... Planen var att stryka och vattna blommor. Damsuga och ta undan slangen (centraldamsugare).
Allmänna tankar från mig som kanske inte roar någon men jag är så oinspirerad. Zombie var det! Om någon vill fixa designen på den här sogrligt uppdaterade bloggen så blir ni min föreviga vän.
Over and Out
Husägandet i Norrland
2013-11-18 12:38:06
Vardagen
0
K o m m e n t a r e r
Jag tittar in en sväng för att här inte ska bli helt stillastående. Jag har tusen saker att göra, packa upp det sista, tvätta, städa. Dessutom tre barn hemma idag eftersom Arvid var hängig i helgen och har sin första sjukdag från skolan därför. Vi har sett dumma mej 2 och just nu leker de äldsta barnen tillsammans medan lillen tar sin förmiddagslur. Arvid och Liv leker stundvis riktigt bra, speciellt när man inte är i samma rum. Fast ibland blir nivån lite för hög för Liv, hört från vardagsrummet i skrivande stund:
Arvid: "Jag hjälper dig att komma över din mörkerrädsla, och vad gör du då? Du bara förstör..."
Här på bloggen har varit stiltje eftersom, vilket ingen kan ha missat, vi har varit i Malmö en vecka. Gjort klart försäljningen av lägenheten, hämtat det sista och så. Det är skönt att vara tillbaka i hemmet igen, även om jag några gånger om dagen önskar att vårt hus skulle ligga på mer sydliga breddgrader.
Vi passade på att inhandla lite saker till hemmet också medan vi befann oss i en stad med mer än en inredningsaffär. Imorgon borde de saker vi beställde från Svenssons i Lammhult komma och redan lördag natt monterade vi hallhängare och rullade ut ny matta osv. Det är skönt att komma i ordning och få hemmet till ett hem, och även om det fortfarande finns 100 och 1 sak att ställa i ordning och göra fint så har det bitvis börjat växa fram något som är riktigt trevligt! I helgen är det inflyttningsfest och visst hade jag önskat att vi skulle ha kommit lite längre men jag har fått finna mig i att saker tar sin tid.
Nu skriker en hungrig tvååring vid min arm och det är dags att laga lunch och sedan läsa lite saga, tjejen sover ju inte längre.
På återseende!
Kvävningskänsla botas med konsert!
2013-11-07 22:52:54
Vardagen
1
K o m m e n t a r e r
Puuh, Att sällan kunna tänka en tanke till slut har sitt pris. Har de mest fantastiska ungarna (som alla mammor tycker), men de är ju trots allt tre stycken. Med behov. Som måste tillgodoses. Av mig!
Jag har nåt vagt minne av att jag hade såna här känslor när Liv var vid femmånaderssträcket också, Att kunna döda min man. Att jag inte finns, bara servar. Att alla som faktiskt får en hel natts sömn borde kunna ådstakomma mirakel. Jag tror att sömnbristen (ammar två ggr per natt, de större vaknar nån gång ibland, bebin har ibland gaser och tårar mm mm mm) tar ut sin rätt här, strax innan det vänder. Som tur är är Vidar mitt tredje barn och jag vet ju att han snart kommer att sova hela nätter och allt det här kommer att förpassa in i moderskapets glömska.
Förutom sömnen så var det ju det där med att kunna döda sin man, som har mage att gå och jobba, och till och med gå på gymmet... Medan jag... bara går här med barnen (och ligger i soffan och ser greys anatomy) och lagar mat och...
Offerkoftan på!
Men vet ni? Man får ha sin älskade offerkofta (modell: Odd Molly) på. Jag bär den alldeles för sällan iallafall. För jag gör ju stordåd! Jag tar ju hand om de tre trollen. Och jag är glad. Och jag andas. Och jag... Är ju helt frekkin fantastisk!
Nån annan gång kanske jag även tränar och sånt där. Men oavsett så förtjänar jag min kofta som jag burit hela dagen. Hämtningar, lämningar, middagar, tvätt och städning... Leka med barn... Prata med dem, för gud som de pratar. Awesome! Och som belöning till mig själv och lite andhämtning så ska jag gå på konsert imorgon. Har en dejt klockan 17 i stan och har jag riktig tur så ska jag bli glad och uppsluppen och slippa vara en mamma med offerkofta.
Godnatt, over and out. Chüs!
45 kvm frihet och återhämtning.
2013-11-06 10:20:13
Vardagen
2
K o m m e n t a r e r
När jag och M separerade stod jag bostadslös eftersom jag inte kunde överta lånen på vår bostad i Granlo som student. Mitt i all sorg och allt kaos så snubblade jag över en annons i ST. En trea på 45 kvm i stan. Rimlig hyra. Jag var övertygad om att det var nåt fel med annonsen, en trea kan inte ha den storleken tänkte jag. Dessutom låg lägenheten på ett av Sundsvalls bästa lägen, men hyran var ändå så pass att jag skulle fixa det med studielånet. Hade det inte varit för att jag tittat på de här husen så många gånger och tänkt att de verkligen var vackra så skulle jag nog släppt tanken på den lägenheten redan där. Det, och så det faktum att jag har en tendens att tro att allt är möjligt.
Så jag ringde hyresvärden. Och annonsen stämde, priset var rätt. Lägenheten var en vindsvåning med snedtak i stort sett överallt, två pyttesmå sovrum och ett kök i en vinkel, egentligen bara en slags hall. Jag var på visningen, det var en vacker höstdag med sol, och jag blev helt förälskad. Var klädd i klänning och försökte på alla sätt vara charmig och glad. Välj mig, välj mig! Vi var elva stycken som skrev upp oss på en lista, alla ville ha lägenheten. Jag kom först och gick sist, pratade med hyresvärden om att få måla väggarna ljusa, hade mitt mest glittrande leende och tilltalande sätt.
Jag måste ju har gjort något rätt för hyresvärden ringde upp en halvtimme efter visningen och erbjöd mig lägenheten! Vi skrev papper samma dag!
På Baldersvägen 7 hände allt. Här grät jag. Här låg jag på mattan i vardagsrummet och lekte med Arvid. Hit tog jag hem Johan. Här satt jag i timmar vid köksbordet i vardagsrummet och pratade med vänner. Här lagade jag mat igen. Här föddes drömmar. Här bearbetade jag ångesten och sorgen. Här blev jag vuxen. Och hittade vem jag är.
Det var 45 kvm frihet, återhämtning, liv och kärlek.
Goaste ongen i Sverige!
2013-11-05 10:45:17
Vardagen
0
K o m m e n t a r e r
Lilla storkillen. Fotade Vidar igår och insåg att jag knappt känner igen barnet på bilderna! Var kom den här stora fina pojken ifrån, var är min lilla bebis?
Vi har tydliga rutiner nu på förmiddagarna, då Vidar alltid somnar strax efter tio och sover fram till 13 ungefär. Det blev ett lyft då jag skaffade honom en åkpåse så han kunde börja sova ute i vagnen på förmiddagen. Under den tiden så kan jag pyssla lite, sånt som roar mig. Eller som roar Liv, då hon varit hemma i två veckor eftersom hon varit så förkyld. Inte lika vilsamt när hon är hemma eftersom hon inte sover förmiddag längre men istället blir väldigt trött.
Idag är Liv däremot på förskolan och jag planerar att ta igen lite Grey's Anatomy som jag missat. Kanske också ta en promenad men det är ju så grått och ruggigt ute...
Happy Halloween
2013-10-31 21:40:34
Vardagen
0
K o m m e n t a r e r
Jag var på ica idag och köpte lite godis inför Halloween. Kan tilläggas att jag trodde Halloween var redan förra lördagen så jag köpte hem en påse lösviktsgodis då och väntade på att dörrklockan skulle ringa. Eftersom den aldrig gjorde det åt jag och Johan upp godiset under veckan som kom. Eftersom det fanns en viss risk för att det här fiaskot skulle upprepas den här veckan så köpte jag idag enbart gott godis, smågodis är ju bra äckligt ändå... Köpte en påse Twist, blandade stycksaker (dubbelnougat, japp, sport m.fl.) Lindt havssalt och en rulle marabou mjölkchoklad. Rullen var slut redan innan vi kom hem men resten av godiset hällde jag upp i en stor grön skål som jag ställde på byrån i hallen. Sen väntade jag. Och väntade. Och tog en godis. Och väntade. Jag ville vara den där snälla tjejen med det goda godiset som blev barnens favorit...
Antal utklädda barn jag öppnat dörren för = 0
Antal killar i yngre tonåren som sålde salami jag öppnat dörren för = 1.
Antal utklädda barn som Johan öppnade dörren för när jag satt i telefonkonferens gällande min mark = 3-4 st.
!!!
Jag blev inte barnens favorit, möjligen fanns det viss peddovarning på den där mannen i skjorta med en baby på magen som öppnade dörren och utan att ens lyssna på ett enda "bus eller godis" räckte fram en skål med det godaste och mest exklusiva godiset...
Tack för det Halloween.
Liten uppdatering från oss
2013-10-30 09:33:31
Vardagen
2
K o m m e n t a r e r
Usch vilken upp och ner morgon vi har. Det var slut på min müsli och jag gillar inte att fundera på frukost på morgnarna... Har inga problem med att äta samma sak varje morgon om det är något jag gillar och ganska lätt att stoppa i sig. Favoriten nu är fil och Pauluns kakaogranolamüsli.
Idag är sista dagen av jobb och sista dagen av pusslande med barnen. Vidar har varit ordnad hela tiden, han var med mina föräldrar igår och ska vara hos Nina idag men däremot så ringde de från Livs fsk efter vilan igår. Hon hade vaknat med feber igen så det var bara att ringa mormor och skicka henne att hämta henne. Där sprack min omsorgsfulla planering litegrann, men farmor tar Livan idag och vi är tillbaka på banan!
Att jobba går bra, igår var en väldigt harmonisk dag, lite fler barn än måndag och lite mer att göra. Skönt att vara ute på dagarna och skönt att tänka utanför hemmet litegrann. Fast jag måste säga att det är skönt att detta är sista dagen på den här perioden, ska bli gott att planera in lite annat. Imorgon till exempel, ska jag träffa föräldragruppen ifall jag lyckas lösa det med Liv. På fredag ska vi få besök här hemma av tre gulliga tjejer så då tänkte jag hinna städa lite innan dess också.
Är det tråkigt med en blogg utan bilder? Kanske kan bjuda på några från systemkameran, dessa går ju direkt in i datorn så de ser ni aldrig. Ni får kommentera lite bättre så jag vet...
Lite mindre Vidar, men lika Go och glad!
Måndag vecka 44
2013-10-28 19:44:00
Vardagen
0
K o m m e n t a r e r
Idag är första dagen på höstlovet och vet ni vad? Jag har jobbat! Visserligen bara halvdag men det är skönt att rensa mammaledighetshjärnan litegrann. Vet inte om jag nämnde att jag jobbade en fredag för två veckor sedan på skolan där jag gick i låg/mellanstadiet. Hur som helst så frågade de i samma veva om jag kunde vikariera på fritids denna vecka eftersom det är lov. Jag valde bort att jobba heldagar med tanke på Vidar och amning men mån-ons kommer jag jobba eftermiddagar.
Jag både njuter av och ogillar att komma in som vikarie på det där sättet. Det är skönt att inte ha något ansvar för planering av verksamheten utan bara infinna sig och fråga efter direktiv, men exakt det gör mig också lite galen. Jag vill kunna stället, jag vill ha sysslor att genomföra hela tiden, varje minut som jag inte har något för mig känns som "bortslösad" då man är van att vara fullt sysselsatt hela sin arbetstid och knappt ha tid till rast eller det där fördjupande samtalet. Ända sedan jag fick mitt första jobb efter examen har jag haft olika ansvarsområden på arbetsplatsen och bidragit till struktur och utveckling. Det är det jag brinner för. Kul att känna att jag kommer att tycka om att gå tillbaka till jobb efter mammaledigheten och jag hoppas på att hitta ett bra utvecklande jobb även här i stan.
Just nu sover småtrollen, Arvid har börjat lovet hos sin pappa och kommer hem på onsdag. Tror att han skulle gå med sin pappa och klippa sig, jag försökte hinta om det och lämna detaljerade instruktioner om resultatet. Får se hur utfallet blir...Annars hade grabbarna planerat att gå på badhuset, eventuellt drakborgen och se om de kunde hitta nåt annat höstlovskul. Han blir bortskämd mitt stora troll!
Jag ska göra min man sällskap i fåtöljerna i vardagsrummet. Han sitter med sudokuboken han fick av barnen när han fyllde år, jag läste att en sudoku om dagen är bra för att motverka t.ex. alzheimers så han har fått den läxan av mig. Sen kan jag inte låta bli att sno boken och lösa en lite här och där, det är ju lite beroendeframkallande det där... Hur som helst ska jag skriva dagbok (har börjat med 5 årsdagbok, nördigt jag vet!) och så kanske vi ska byta några ord innan natten.
Godnatt på er!
Bara för kul!
2013-10-27 21:47:31
Vardagen
0
K o m m e n t a r e r
Mina pojkar, ca 4 månader gamla. Riktiga charmtroll.
(Och visst märks det att kamerornas kvalitet förbättrats lite på sex år?)