Barnvaktsjakt
På söndag är det vår förlovningsdag. Jag och barnen ska hem till Lisa och äta lunch och leka med hennes och Vargs nya kattunge. Sedan är det kalas hemma hos Ida som fyller 25 på tisdagen. 18.30 är det tennis och någonstans den här dagen tänkte jag kanske klämma in lite Ida-Johan tid för att på något sätt uppmärksamma dagen.
Fick så den briljanta idén förra veckan att vi kunde gå på bio. Jag kunde till och med bjuda mannen eftersom jag hade biocheckar. När vi dejtade brukade vi ofta gå på bio. Sagt och gjort, jag köpte biljetter till nya Twilight (som Johan inte gillar så mycket men ändå... Vi har ju sett de andra på bio...). Jag köpte biljetterna istället för att boka dem för att inte behöva hämta ut dem på en gång.
Sen slog det mig... Barnvakt...
Har liksom inte behövt tänka på det så mycket innan, Arvid är ju så lätt att ha och mina vänner är ju bäst, så det har alltid funnits nån. Men nu är de ju två små barn. Och den ena barnvakten jobbar oregelbundna tider, den andra har fått barn, den tredje har dubbla jobb osv. Livet ser annorlunda ut för oss allihop. Och mycket riktigt så var det ingen som kunde... Jobb, barn, skola... Ett tag såg det ut som att jag skulle vara tvungen att ge bort biljetterna.
Men så: Snälla Therese. En räddande ängel. Som bor i Rörsjöstaden, bara några kvarter bort. Hon skulle ändå bara sitta i soffan och se Beck sa hon, kunde lika gärna göra det här med mina sovandes barn som hemma hos sig.
Och än en gång slår det mig... Utan vänner är man fattig!
Fick så den briljanta idén förra veckan att vi kunde gå på bio. Jag kunde till och med bjuda mannen eftersom jag hade biocheckar. När vi dejtade brukade vi ofta gå på bio. Sagt och gjort, jag köpte biljetter till nya Twilight (som Johan inte gillar så mycket men ändå... Vi har ju sett de andra på bio...). Jag köpte biljetterna istället för att boka dem för att inte behöva hämta ut dem på en gång.
Sen slog det mig... Barnvakt...
Har liksom inte behövt tänka på det så mycket innan, Arvid är ju så lätt att ha och mina vänner är ju bäst, så det har alltid funnits nån. Men nu är de ju två små barn. Och den ena barnvakten jobbar oregelbundna tider, den andra har fått barn, den tredje har dubbla jobb osv. Livet ser annorlunda ut för oss allihop. Och mycket riktigt så var det ingen som kunde... Jobb, barn, skola... Ett tag såg det ut som att jag skulle vara tvungen att ge bort biljetterna.
Men så: Snälla Therese. En räddande ängel. Som bor i Rörsjöstaden, bara några kvarter bort. Hon skulle ändå bara sitta i soffan och se Beck sa hon, kunde lika gärna göra det här med mina sovandes barn som hemma hos sig.
Och än en gång slår det mig... Utan vänner är man fattig!
Kommentarer
Trackback
