Ensamheten på besök
Jag saknar mina killar. Hade en toppenförmiddag, föräldragruppsträff, träning med Emelie N och sen en långfika med densamme. Super! Var på gott humör när jag kom hem, pratade med Arvid i telefonen, lekte med Liv och pysslade lite här hemma.
Liv var dessvärre inte på sånt strålande humör, speciellt inte framåt eftermiddagen. Ville tugga och tugga på allt och äta mest hela tiden. Ammade henne och sen ammade jag lite till. Sen lekte jag med henne, hon rullade, hon satt (med hjälp), hon gungade i luften. Vi bakade lite småkakor och sen gick hon och lade sig och nu sussar hon sött.
Det är lite ensamma eftermiddagar här hemma, då kommer alltings tråkighet smygande. Ser inte på TV förrän Liv lagt sig, möjligen Greys Anatomy klockan 17 då det sammanfaller med middag, men annars låter jag den vara av. Gillar inte hur hennes ögon automatiskt sugs åt det hållet och hon följer rörelserna på TV:n med stor intensitet. Senare på eftermiddagarna vill jag inte gå på promenader heller för jag vill inte att Liv ska somna och på så sätt störa hennes nattrutiner (hon somnar ALLTID vid halv åtta). Så på eftermiddagarna tränger sig ensamheten på. Saknar avbrottet som uppstår när Johan kommer hem, och saknar Arvid.
Tycker annars om att ibland vara ensam med barnen, men det här blev en dålig period då inte heller Arvid var hemma. Saknar att ha någon att dela Liv med, och någon att prata med och krama.
Men på fredag kommer mannen hem, och på måndag kommer Arvid. Jag ska nog få tiden att gå, imorgon ska vi hem till Emelie N för lunch och på torsdag ska jag luncha med Hanna på förmiddagen och träna med Ida på eftermiddagen. Sen är fredagen här, mannen kommer hem och den här ensamma perioden är avslutad. Kanske har jag fått ut något av den med, blivit lite självständigare?
Liv var dessvärre inte på sånt strålande humör, speciellt inte framåt eftermiddagen. Ville tugga och tugga på allt och äta mest hela tiden. Ammade henne och sen ammade jag lite till. Sen lekte jag med henne, hon rullade, hon satt (med hjälp), hon gungade i luften. Vi bakade lite småkakor och sen gick hon och lade sig och nu sussar hon sött.
Det är lite ensamma eftermiddagar här hemma, då kommer alltings tråkighet smygande. Ser inte på TV förrän Liv lagt sig, möjligen Greys Anatomy klockan 17 då det sammanfaller med middag, men annars låter jag den vara av. Gillar inte hur hennes ögon automatiskt sugs åt det hållet och hon följer rörelserna på TV:n med stor intensitet. Senare på eftermiddagarna vill jag inte gå på promenader heller för jag vill inte att Liv ska somna och på så sätt störa hennes nattrutiner (hon somnar ALLTID vid halv åtta). Så på eftermiddagarna tränger sig ensamheten på. Saknar avbrottet som uppstår när Johan kommer hem, och saknar Arvid.
Tycker annars om att ibland vara ensam med barnen, men det här blev en dålig period då inte heller Arvid var hemma. Saknar att ha någon att dela Liv med, och någon att prata med och krama.
Men på fredag kommer mannen hem, och på måndag kommer Arvid. Jag ska nog få tiden att gå, imorgon ska vi hem till Emelie N för lunch och på torsdag ska jag luncha med Hanna på förmiddagen och träna med Ida på eftermiddagen. Sen är fredagen här, mannen kommer hem och den här ensamma perioden är avslutad. Kanske har jag fått ut något av den med, blivit lite självständigare?
Kommentarer
Trackback
