Livet från Idas håll

Idag har vi ställt tillbaka klockan en timme, ganska roligt imorse när Johan ropade i panik ifrån köket att jag måste skynda mig upp för att jag skulle visa Saras lägenhet om tjugo minuter. Icke! Jag vände på mig och snoozade lite till.

 

Jag visade iallafall Saras lägenhet igen idag. Jag har en karriär på gång som mäklare (uttalas mecklare) känner jag. Tog frivilligt på mig uppdraget att hjälpa syster med hennes lägenhet och har sen dess stylat, fotat, gjort annons och tagit emot samtal. Samt, såklart, haft visningar. Sex stycken har jag haft hittills, och en omvisning. Antal budgivar - fyra! Inväntar besked från en femte spekulant i eftermiddag. Kommer att försöka avsluta budgivningen i eftermiddag eftersom några av spekulanterna har lite bråttom.

 

Snart ska jag gå och tärna kött, ska ge mig på att försöka göra en gryta idag då svärföräldrarna kommer på middag. Det är lite nervöst, jag är inte så hemma på långkok och grytor och såna saker, baka är mer mitt område. Och fisk. Och sallader. Men inte husmanskost så mycket. Tydligen ska köttet puttra i två timmar så det är väl snart dags tänker jag. Yoghurtpannacottan med granatäpple är redan färdig och står i kylen. Känner mig som någon parodi som skulle passa in i Solsidan ungefär...

 

 

Nej nu klarar jag inte av att tänka längre, har gjort en ny låtlista på spotify, inspirerad av min bror. Han gjorde en som heter "funeral de Martin", troligen med de låtar han vill ha på sin begravning (amazing grace på säckpipa bl.a.). Jag gjorde en motsvarade, de Ida, med mina stämningsfulla låtar. Inte helt otippat finner man 747 på listan, och jag kan omöjligt tänka och formulera text när Jocke Berg glider mellan tonerna på det sättet. Tyvärr, blicken blir ofokuserad och tankarna stannar. Pling pling plong, ni vet vad jag menar!