Livet från Idas håll

Jag försöker ju aktivera mig. Komma i form. Hitta tillbaka till konditionen. Se bra ut. Såna saker.

 

Jag gillar ju att testa lite nya saker, och i stort sett allt inom träningsväg är ju nytt för mig. Jag tränade ju i stort sett aldrig som barn/tonåring, dels för att jag inte hade någon i min närhet som gjorde det och kunde inspirera mig och dels för att jag hade lite problem med hjärtat förr i tiden, så jag undvek sportande.

 

I Malmö fick jag för mig att jag ville spela tennis. Läste någonstans att det är den mest fettförbrännande sporten, plus att jag alltid tyckt att jag kan slå bra i badminton (fråga mig inte om logiken). Så ett år gick jag i tennisklass och slog bollar över nät. Det var jätteroligt. Jag var otroligt dålig men det gjorde inte så mycket. Jag är fortfarande otroligt dålig men skulle gärna ta upp spelandet! Jag slutade med tennisen när jag blev gravid med Vidar, sen flyttade vi som bekant.

 

Här i Sundsvall har jag hipp som happ skrivit in mig på ridskola! Ridning är inte helt nytt för mig eftersom jag red när jag var yngre, två år på islandshästar. Jag minns det som kul men jag blev aldrig riktigt biten. Men så på senare år så har jag tänkt att det där med hästar är ju mysigt och kul. En vinter för något år sedan bjöd vi med mina svärföräldrar på en turridning vid Västanåfallet och då blev jag sugen på att ta upp ridningen igen. Så på tisdagar rider jag numer på Färsta ridskola, travar och rider lätt och hela grejen.

 

Och så idag kom jag äntligen igång med simningen igen! När jag flyttade in till stan med Arvid så bodde jag nära sporthallen och började simma en kilometer två ggr i veckan. Det går relativt fort och är ju väldigt bra träning, så jag har saknat det när vi bott i Malmö och jag inte haft samma närhet till badhus. Nu hoppas jag kunna få rutin på att gå på Alnöbadet och simma på torsdagar då de har "vuxensim" med musik och levande ljus. Alla jag känner är välkomna att hänga på, det är mysigt att gå och simma tillsammans!

 

 

Det roliga är att sedan jag blev singel (och träffade Johan ganska snabbt) har jag tränat konstant. Friskis 3-4 ggr i veckan, simning 2 ggr vecka, sedan i Malmö började jag på gymmet och tränade regelbundet 3-4 ggr vecka, med uppehåll för mina graviditeter. Det är snart sex år som jag hållt igång, och det känns väl som en del av min livsstil numer, men trots detta pratar jag inte så mycket om vad jag tränar och jag är hela tiden rädd för att "trilla dit", sluta träna, bli en soffpotatis. Vågade knappt skriva nu att jag ska börja simma för "tänk om jag inte får till det en gång i veckan"...Jag ser mig inte som en tränande person riktigt utan fortfarande som att det är nåt nytt jag börjat med, "testar" liksom. Men målet nu är i alla fall att besöka det lokala gymmet minst 2 dagar i veckan och komplettera med ridningen på tisdagar och simningen på torsdagar. Det ska jag väl klara!