V. 35
10:54:54
Graviditet
0
K o m m e n t a r e r Vid den här tiden gör barnmorskan en sammanfattning om hur din graviditet har varit. Du kan skriva ett förlossningsbrev där du skriver lite om dig själv och dina förväntningar på förlossningen, samt vilken form av stöd som du tror att du och din partner kommer att behöva.
Barnet: Fingernaglarna har nu vuxit ut helt och hållet på barnet. Barnets benmärg börjar producera röda blodkroppar. Du känner nu varje dag hur barnet rör på sig och det är inte ovanligt att du lagt märke till att ditt barn har en speciell dygnsrytm, som ofta fortsätter efter att barnet är fött.
Efter ett besök hos min egen privatbarnmorska Maggan igår kunde vi konstatera att babyn fixerat sig, huvudet ner, rumpan upp. Jag hade gissat det eftersom jag haft ilningar i bäckenet och ljumskarna senaste två veckorna och babyn tycks ha legat i samma ställning senaste tiden. Det betyder just inget mer än det låter, babyn är fixerad, men det är på nåt sätt roligt att veta. Jag hade rätt i mina gissningar om hur den låg också, i fosterställning med ansiktet tittandes mot höger och ryggen mot vänster. Det är därför jag konstant har en eller två små fötter som buktar ut genom magen på höger sida.
Tankar från tåget
19:46:32
Myself
0
K o m m e n t a r e r Tankarna fortsätter att snurra och tåget rullar vidare genom Sverige.
Beskyddaren. En låt "från" 2008-2009. Johan är min beskyddare. Som jag längtar efter honom nu!
Jag ville vara speciell
jagad smal & glansigt blek
men med fläckar är Jag född
Jag hade nästan glömt
Jag ville vara spirituell
En gnistrande personlighet
men det kräver att man har
gener & anlag
och det har inte Jag
Och det tar 100-tals år
att dölja felen
Jag är ljusår ifrån
vanställd & skelögd
och det svider som klor
som nya munsår
Ett tredje klass får
när alla lyssnar på dig
Kan du beskydda mig?
Bild 13 - Jag och en klasskompis
09:07:29
Myself
0
K o m m e n t a r e r Ack, den ungdomens dagar...
V. 34
09:44:53
Graviditet
0
K o m m e n t a r e r Många börjar fundera allt mer på förlossningen. Det är vanligt att man är orolig för att något ska hända. Du kan vara orolig för att du har mått ”för bra” och tänka att ”det får inte vara så här lätt”. Eller så tänker du motsatsen, ”allt har varit så jobbigt, det kanske inte är meningen att jag ska få vara glad”. Det är vanligt och helt normalt. Även som partner kan man ha många funderingar. Det är svårt att förbereda sig på att vara ett bra stöd när man inte vet vad som väntar. En del blivande pappor eller partners kan uppleva tanken på förlossningen som skrämmande.
Barnet: Barnet är väl medveten om förvärkarna, men det tycks inte vara obehagligt på något sätt. Huden har antagit en mer rosa ton genom inlagring av underhudsfett, vid denna tidpunkt kan barnet utan vidare överleva utanför livmodern. Nu reagerar barnet olika på mammas, pappas/partners samt främmande personers röster.
Dear nobody. Varje morgon tittar jag på fotot av dig vi har på kylen. Det som är från den senaste kontrollen. Du är så otroligt söt i 3D, din näsa liknar din storebrors och dina läppar ser väldigt plutiga ut. Nu längtar vi efter dig, hela familjen! Jag drömmer om dig på nätterna ibland. Mamma och storebror (och du såklart) åker till Sundsvall imorgon, och när vi kommer hem igen är det maj, och bara en månad kvar. Tänk vad fort tiden går, fast det ibland känns som att den står stilla.
Bild 12 - En bild på min vardag
09:24:02
Myself
0
K o m m e n t a r e r Köket. Här tillbringar jag mycket tid på dagarna.
Man tar vad man har
09:19:15
Arvid
0
K o m m e n t a r e r 
Bild 11 - En person jag kan berätta allt för
11:15:22
Myself
0
K o m m e n t a r e r Här kunde jag lägga ut en bild på Johan, men det känns som att ni redan vet det. Nu säger jag inte att det är självklart att man kan berätta allt för sin partner, jag vet att det inte är så för alla, men jag tror nog att jag kan berätta allt för honom, och jag tror att de flesta som känner oss vet att vi har det så.
Så eftersom jag eftersträvar variation i bloggen så tar jag en vän som jag kan berätta allt för istället. Som jag berättar det mesta för. Inget är för pinsamt eller privat, för hon är precis lika öppen som jag, och lika lite dömande. Vi har alla varit där, eller kommer alla hamna där. Höga hästar - nej tack.
Så, min kära vän som jag kan berätta allt för: Maria Kågebäck - the one and only. Ni som var på vårt bröllop känner henne som tjejen som tjoade och ropade Jihaaa (i maskopi med min morbror och Bob) efter varje tal. Hon höll även det sista talet för er som minns.
Bilder från mitt strukturerande
18:28:29
Vardagen
0
K o m m e n t a r e r I vårt sovrum har alltså fyra garderober blivit tre, och den fjärde fått bli babygarderob. Har tvättat och sorterat in alla babykläder som fanns kvar från Arvid, tyvärr var det inte så mycket som jag trodde, och en del vita plagg hade dessutom blivit missfärgade av fyra år i en flyttkartong samt fyra flyttar. Tvättade två gånger med både fläckborttagare och blekmedel, men en del saker ville inte återfå sin vita färg. Allt som allt blev det kanske ett sorts plagg i varje storlek ungefär.
Allt som ligger på hyllplanen i garderoben är från Arvid, sånt han har haft, och det som hänger är det jag köpte i London, plus ett lakanset och ett par babyskor som Arvid hade.
Hallgarderoben med en trevligare struktur.
Babygarderoben tar form.
Bild 10 - Någon jag tycker är väldigt snäll
09:07:05
Myself
0
K o m m e n t a r e r 
Hahaha äldsta bilden av oss två!
50 dagar kvar till beräknad födsel
08:57:44
Graviditet
0
K o m m e n t a r e r Nytt besök hos barnmorskan. Vid den okristliga tiden av 08.00 på morgonen, varför gör de så mot oss? Vid den tiden brukar jag lagom duka av bordet efter morgonens havregrynsgröt (japp, börjar varje dag med det) och se om Arvid vill få på sig lite kläder. Men inte idag, idag fick Arvid äta frukost på förskolan, Johan fick rosta sig två mackor och jag fick nästan jäkta för att hinna både lämna Arvid (Johan har ingen barnstol på sin cykel) och hinna i tid. Ack, ett sånt liv ;-)
Iallafall, seger för mig! Järnvärdet är numera bra, inte minsta för lågt. Tror det var 118 om jag inte minns fel. Blodtrycket är som vanligt kanon, magen växer på och vikten var inte i närheten av för liten. Jag frågade, eftersom många i min närhet verkar ha intrycket att jag äter alldeles för lite (!). Jag har gått upp ca 7 kilo hittills. En för liten viktuppgång räknas ifall man går upp mindre än 6 kilo på hela graviditeten totalt! Jag har fortfarande 50 dagar kvar att lägga på mig ytterligare, så varken jag själv eller barnmorskan är oroliga.
Och nu är jag visserligen ledig, men ända till förra veckan har jag dessutom jobbat i förskola, vilket innebär näringsriktig mat, med minst två olika sorters grönsaker till varje mål (jag har dessutom oftast ätit två portioner) och mellanmål klockan halv tre varje dag, då jag ätit fil med frukt eller smörgåsar med pålägg. Plus all frukt, frukt efter lunchen, frukt på eftermiddagen, frukt när man vill (ifall man är vuxen och kan nå upp till bänken). Hemma har vi alltid någon form av grönsaker till middagen, och oftast grönt i själva maten också. Som förresten består varierande av kolhydrater och proteiner och fetter och allt som finns med i tallriksmodellen.
Oroa er inte, babyn mår fint! Eftersom jag mår så fint som jag gör, med fullgoda värden, så måste babyn därinne må alldeles ypperligt!
Mannen och mangon
21:05:18
Vardagen
0
K o m m e n t a r e r I helgen har jag tvättat massa babysaker, sorterat och rensat i förrådet och bland alla kartonger med sparade kläder, putsat fönster och speglar i lägenheten, STORstädat badrummet (japp, varenda liten del) med svamp och jif, tvättat och sorterat all vanlig tvätt, bytt lakan, rensat och sorterat garderoben i hallen, hängt undan alla vinterkläder, tagit fram vårjackorna, damsugit, sett till att Johan har skurat... Säkert nåt mer med.
Jag har förstås haft hjälp (och stjälp) av Arvid och Johan under vissa av aktiviteterna men inte desto mindre förtjänar jag min man och min mango.
Bild 9 - Någon i min släkt
16:10:30
Myself
0
K o m m e n t a r e r Hanna, min älskade "lillasyster". Du vet nog hur mycket du betyder för mig. Om inte så säger jag det nu. Du ÄR bäst! Vi bodde ihop i ca 3 månader, och jag tror vi känner varandra riktigt bra. Den tiden betydde mycket, för båda oss. Vi gav varandra något som vi verkligen behövde, där och då. På den platsen i livet. 
Bild 8 - En person som jag saknar
18:34:27
Myself
0
K o m m e n t a r e r Jag står där, mitt på dansgolvet. Min kavaljer från den förra sången har dragit vidare, bandet tar upp tonerna till en ny låt. Jag känner igen musiken och ler. Folk sneglar på mig där jag står, ensam mitt på golvet i min vita klänning. Ytterligare några toner spelas. Folk börjar tycka att det är lite obehagligt, borde hon vara ensam? Idag? Det rycker i några av de närstående killarna, men ingen får ögonkontakt så de vet inte hur de ska agera. Jag bara ler, jag vet att han kommer att komma. Han känner igen tonerna till "vår låt". Så precis när de omkringstående börjar tycka att de, trots bristen på kontakt från min sida måste rycka in, öppnas dörren. In kommer han, med långa steg. Han ler med hela ansiktet.
Goda veckan
18:23:48
Vardagen
0
K o m m e n t a r e r Goda veckans mat:
Måndag: Färska pastaravioli fyllda med ost och spenat tillagade med broccoli och tomatsås.
Tisdag: Linsgryta med curry och majs.
Onsdag: Stekt lax med broccolimos.
Torsdag: Vegetariska biffar av rödbetor och potatis, med klyftpotatis och sallad på fetaost och rödlök och tomat.
Fredag: Tacos.
Lördag: Stekt Halloumiost med bulgur-kikärtssallad med oliver och färsk bladspenat.
Söndag: Årets första grillning planerad.
Bild 7 - En bild jag aldrig lagt upp
18:54:26
Graviditet
1
K o m m e n t a r e r Jaja, här kommer en bild på mig och min kula i vecka 33. Notera vad liten och rund den är. Kanonkulan :-)
Stranddagar?
11:10:03
Shopping
1
K o m m e n t a r e r Det är lite sjukt att jag sitter och letar efter en baddräkt vars största kriterium är hur lätt man kan få fram brösten ur den...
Bild 6 - En bild på mig och en vän jag inte varit med på länge
09:31:09
Myself
0
K o m m e n t a r e r
So US!
Nackdelen med 100 mil. Kolla leendena. Det interna.
Besviken
17:55:55
Graviditet
0
K o m m e n t a r e r Fast... Ni kan ju ännu gissa, jag skjuter ingen som gissar fel!
Det finns inget dåligt väder...
15:25:51
Shopping
0
K o m m e n t a r e r 
Samtal med min mor
13:12:49
Familjen
0
K o m m e n t a r e r Vi pratar i telefonen och mamma berättar att hon funderar på att åka till Thailand i vinter.
Jag: Åh, det skulle vi också vilja, nästa vinter kanske...
Mamma: Ja, det vore ju jättemysigt att åka tillsammans, vi funderar på nu i november, kan ni inte åka då?
Jag: Nja, skulle vi resa på en långresa skulle det nog vara nästa vinter.
Mamma: Ja men jag skulle iallafall tycka att det var jätteroligt, och behöver ni barnvakt kan ju jag och Lasse passa Arvid så kan ni hitta på något på egen hand.
Jag: Ja, fast nu till vintern blir ju inte bra, då får ni åka nästa vinter.
Mamma: Nästa vinter... Men jag vill åka nu.
Jag: Det är nog för tidigt för oss iallafall.
Mamma: För tidigt?...
Jag: Ja, för bebisen kommer ju bara vara knappt ett halvår då... Eftersom den ska födas i juni...
Mamma: JA JUST JA... Ni ska ju ha ett barn till... Ja DÅ förstår jag...
Är det samma person som praktiskt taget hade en räkna-ner-kalender till Arvids födelse? Som patrullerade mitt hus med jämna mellanrum och funderade på att åka till förlossningen för att leta efter min bil så fort den inte stod parkerad på sin plats?
Om det här är effekten av Lasse och hennes egna liv så kan jag bara säga... Tack!
V. 33
12:56:02
Graviditet
0
K o m m e n t a r e r Imorgon är det ultraljud, och på måndag är det besök hos barnmorskan igen. Ska fråga henne då ifall min mage är så liten som alla säger. Sist vi var där sa hon att jag hade en liten mage men att den växte som den skulle, så det var inget att bekymra sig för. Så jag antar att det fortfarande inte är det. Jag har inte så stor aptit längre, en portion mat, gärna liten, räcker för mig. Kanske för att magen är liten men bebisen där inne är normalstor. Det finns inte så mycket plats. Spännande att få veta imorgon ifall det är en liten eller en stor bebis. Fast vad snopet det skulle kännas att bli tillbakaflyttad... Undra om man kan bli det på UL nr. 2.
Barnvagnen är ju som bekant beställd, och idag tittade jag in på affären och beställde ett sånt skötbord vi bestämt oss för. Efter mycket funderande fram och tillbaka tror vi att vi kommit på en riktigt bra lösning vad gäller var man kan placera det. Det blir ett vägghängt Brio som kommer hänga i badrummet, med en ILFA-trådback under. Tur att man har några månader på sig att fundera på såna viktiga frågor...
Vecka 33
Kroppen: Trots att magen är stor är det bra att försöka hålla i gång musklerna så gott det går. Promenader, simning och yoga för gravida brukar kännas bra. Vissa kan inte vara aktiva på grund av olika besvär – för att inte gå upp för mycket i vikt kan man kompensera bristen på motion med att inte äta mer än vanligt. Graviditeten gör att du behöver ungefär 300 kalorier extra per dag. Det motsvaras av ett mellanmål med till exempel en tallrik filmjölk med lite flingor, en smörgås och ett äpple. Ju tyngre du blir desto vanligare är det att fötter och ben svullnar. Ligg gärna med benen högt en stund och använd stödstrumpor hela dagen. Det är bra att sätta på stödstrumporna redan innan du kliver ur sängen. Ett bad kan hjälpa.
Barnet: Barnet ökar snabbt i vikt och väger drygt två kilo. Om det skulle födas nu behöver det lite andningshjälp, värme och hjälp med att få i sig mjölk under några veckors tid. Det finns inte längre så mycket utrymme för barnet att vända sig i livmodern, barnet ställer därför slutgiltigt in sig i förlossningsställning. Vanligast är att barnet vänder sig med huvudet neråt. Tre-fyra procent förblir kvar i sätesställning.
Magen och jag för en vecka sen, i V. 32
Första middagen på uteplatsen avklarad!
14:39:46
Vardagen
0
K o m m e n t a r e r Idag regnar det, ett riktigt blött sommarregn, och jag tror knappast det blir middag ute. Men nu är det gjort, första middagen intagen (i bara t-shirt ska tilläggas), sommaren är på väg och det kommer bara bli ljusare och härligare.
Såhär tar vi oss till förskolan nu för tiden
09:21:55
Arvid
0
K o m m e n t a r e r 
Arvid trampar på sin tuffa lilla Monark som han fick i julklapp av morfar 2009, jag promenerar bredvid.
Vi äter havregrynsgröt hemma och efter lite grooming i form av tandborstning och hårborstning är vi redo att ge oss av. Lagom till nio är vi på plats på förskolan.
Klockan tre hämtar jag Arvid och är det soligt och supervarmt som igår kan det hända att vi stannar i parken.
Seriöst?
09:13:56
Graviditet
2
K o m m e n t a r e r Bild 5 - En gammal bild på mig själv
09:12:57
Myself
0
K o m m e n t a r e r 
"Yoselin" VS. Arvid
12:03:04
Familjen
0
K o m m e n t a r e r Jag tänkte lista lite skillnader på de olika graviditeterna med Yoselin och med Arvid. Och eftersom ultraljudet är på torsdag vill jag göra det redan nu, så att ingen kommer att försöka läsa ut ifall det är en pojke eller flicka utifrån olikheterna. Det är inte säkert att vi kommer att fråga om det på torsdag, det är heller inte säkert att det går att se, och om vi frågar är det verkligen inte säkert att vi kommer att berätta det för någon.
Så utan minsta aning om huruvida babyn är en pojke eller flicka kommer här lite skillnader mellan graviditeterna:
Med Arvid:
Mådde jag lite illa mellan ca v. 8 och 12. Bara på morgonen och mest som ett obehag.
Kände jag sparkar från ca vecka 20, alltså ganska sent.
Fick jag lite finnar i pannan och på ryggen efter ca halva graviditeten.
Hade jag en hormonrand som gick till naveln.
Fick jag foglossningar i vecka 30 ca.
Med "Yoselin":
Mådde jag verkligen illa från mellan vecka 8 och 12. Inför varje måltid, inte spyilla utan ett stort obehag!
Var jag så trött de första veckorna, mellan ca 6 och 12. Kunde lätt brista i gråt.
Gråten ja; gråter när jag ser på film, när jag läser något gripande, när jag hör vacker musik.
Kände jag sparkar tidigt, från vecka 16 kanske.
Har jag haft finnar i pannan konstant sen jag blev gravid.
Saknar jag hormonrand helt.
Har jag haft foglossningar sen vecka 14 ungefär, blev skickad till sjukgymnast vecka 15.
En skillnad som jag kan konstatera, som jag tycker är den största, är hormonerna. Från första stund har graviditet nummer två varit mycket mer... hormonell! Foglossningarna som kom jättetidigt, känslorna som åkt bergochdalbana, finnarna... Jag kan lätt säga att jag var mycket mer opåverkad av Arvids graviditet.
Sen några fysiska skillnader:
En är att den här babyn ligger så ytligt. Precis under huden. Kan bero på att jag var lite smalare när jag blev gravid den här gången, men det är nog så marginellt. Men vänder babyn sig eller sträcker sig för mycket så är det nästan smärtsamt, som håll ungefär. Man kan lätt känna "Yoselin", hon är precis innanför skinnet hela tiden. Kanske därför sparkarna kändes så mycket tidigare med.
En annan fysisk skillnad är att jag tror att magen är mindre den här gången. Får många kommentarer om att jag har så liten och fin mage, man kan inte alls tro att det bara är 8 veckor kvar. Jag tycker det känns som att magen är "toppigare" den här gången, men det är svårt att minnas. Den är garanterat mindre iallafall. Tror den sitter lägre också. Precis som med Arvid har jag mest bara fått mage den här gången, men märkte iallafall när jag provade mina gamla pyamasshorts som varit undanlagda över vintern att rumpa och lår visst också ökat i storlek. Min älskade man försökte trösta mig, tror han sa "man ska bli tjock om rumpan när man är gravid"... TJOCK? Är jag "tjock om rumpan"??? Shortsen var faktiskt strl S... Och jag KUNDE ju ha dem, de var bara mer som... Hipsters...
En annan skillnad är att Arvid hickade ibland på kvällarna. Yoselin hickar inte på kvällarna, Yoselin hickar jämt! Hela tiden, förmiddag som eftermiddag. Arvid har fått känna, Johan har känt det, hick hick, hela tiden i min mage.
Skulle jag gissa, nu idag, utan att veta eller ha minsta aning faktiskt, så gissar jag på en tjej. Mest för det där med hormonerna. MEN jag har som sagt ingen aning! Ingen "känsla" (flumsnack!). Jag gissade på en tjej med Arvid också, för att barnmorskan sa att det var en liten baby (4 kg, liten jovisst...). Så min gissning är lika god som nån annans. Vad gissar ni?
Bild 4 - En konstig tid i mitt liv
11:30:00
Myself
0
K o m m e n t a r e r Det fanns en tid i mitt liv, första halvåret efter att Arvid fötts, då jag trodde att glasögon tillsammans med extra kilon från graviditet och hormoner var en okej kombination. Det finns bilder från den här tiden som jag drar mig för att ens ha kvar, men sparar av den enkla anledningen att Arvid är med på dessa. Den tiden var en konstig tid, i sanning. Gud så ful jag var! Följande bild är naturligtvis inte en av de värsta, långt ifrån, men den får iallafall mig att skratta...
Efter att den här bebisen fötts tänker jag akta mig för slappträsket, då man knappt duschar, borsta håret anses som styling, och man tydligen tycker att ett sovlinne från snobben är okej klädsel att ha på sig hemma i trädgården...
Säg nu inte att jag inte bjuder på mig själv...
Glasögonen... Min födelsedag 2007.
HELGEN
10:03:22
Vardagen
0
K o m m e n t a r e r Lördag var en sorteradag. Jag sorterade garderoberna och rensade undan vinterkläder. Rensade även ur ordinarie garderober på sånt som tappat formen, stilen eller helt enkelt aldrig varit en hit. Planen var att minimera innehållet i fyra fulla garderober till tre, så att vi fick någon plats för babykläder. Med lite nya lådor ovanpå garderoberna och ett praktiskt (EJ sentimentalt) sinne vad gäller vilka kläder man faktiskt använder och vilka som dessutom sitter bra så gick det. Till slut.
Söndag däremot, var en underbar "ledig" dag.
Ca 16-17 grader, inte en vind, strålande sol. Naturen kallade på oss. Maria och Adam fixade en pastasallad, jag och Arvid fixade en plåt med muffins och så gav vi oss iväg till skogen. En promenad genom ett naturreservat och en picknick i en hage, det gav sol och energi för hela den här veckan!
Mammas blompojke. 
Mira och Arvid.
Pastasallad i det gröna.
Arvid filosoferar över bäcken.
Lilla skogsmus, vilken härlig dag!
VILL HA SOMMAR!
10:18:34
Äventyr och Resor
0
K o m m e n t a r e r Splashing through the sand bar
Talking by the campfire
It's the simple things in life, like when and where
Bild 3 - En bild på någon i din familj
09:07:03
Myself
1
K o m m e n t a r e r Jag tänkte först att jag skulle ta en bild på Arvid eller Johan, det är ju de som är min "familj" alltså min närmsta familj. MEN, jag visar ju bilder på dem hela tiden. Efter lite funderande kom jag fram till att jag ska presentera en doldis i min familj, min svägerska Cissa.
Cissa är förlovad med Henke som är den av Johans två yngre bröder som är närmast honom i ålder. Hon har utan tvekan "ett hjärta av guld", eller, "hjärtat på det rätta stället". En typisk god människa, men för den skull inte menlös, hon har humör och temperament, och är en sann vinnarskalle.
Alltså, dagens familjemedlem; Cissa:
