Stolthet och vemod
16:51:45
Arvid
0
K o m m e n t a r e r Min lille pojke är så stor. Fort går det, han tänker, formulerar sig, funderar. Han har upptäckt den sociala leken, och nu för tiden går han till förskolan för att samspela med andra barn, inte bara för att delta i aktiviteterna. Han berättar om sin dag och vilka han har lekt med, vad de har gjort eller sagt.
Han kan fundera en hel eftermiddag ifall en kompis har sagt något han tycker är fel, till exempel härom dagen då Gabriel hade sagt att pojkar var bäst och flickor sämst. Det tyckte Arvid inte om, och han försökte förstå vad Gabriel menade. Till sist frågade han mig, varpå jag bollade tillbaka frågan till vad han själv tyckte. Han tyckte inte så, och han tyckte in om att man sa så. En annan dag skulle vi äta middag, kyckling och klyftpotatis. Arvid tittar på kycklingen och tycks fundera. Sen frågar han mig; mamma, är den här kycklingen en riktig fågel? Jag säger att den var det, men nu har man huggit bort huvudet och vingarna och fötterna och gjort goda filéer av den. Han tittar lite på den, så säger han att han tycker kycklingar är gulliga och inte vill äta dem. Jag förklarade då att nästan alla djur äter andra djur, kycklingar äter ju maskar till exempel. Rävar äter kycklingar. Det är så vi fungerar och får i oss god och nyttig näring. Jag är som ni märker inte så sentimental av mig när det gäller att äta djur, kanske konsekvenserna av att växa upp på landet. Jag har ju själv slaktat hönor och tuppar, för att inte tala om städa deras hönshus, så de får inte så mycket medlidande från mig.
Det är en otrolig stolthet man känner när barnen växer sig större och sjävständigare. Blandat med vemod. När Arvid var på kalas förra helgen (känns som att det är ett varje helg ungefär), så ville han stanna där själv. Många gör så, men jag eller Johan har stannat kvar tidigare. Jag stannade tveksamt i dörren, så sa jag till Arvid att jag skulle gå (efter att ha lämnat en lapp till föräldrarna med bådas våra mobilnummer och instruerat dem att ringa direkt om han blev ledsen... Inte alls lite hönsig...), Arvid tittade inte ens upp från leken utan viftade lite med handen i luften, vilket jag tror skulle betyda hejdå mamma.
Just nu är han hos grannpojken och leker. Gabriel är ett år äldre och bor i samma trappuppgång och de leker ganska ofta. Direkt när vi kom hem villa Arvid gå upp och ringa på. Jag lyckades få njuta av hans sällskap en liten stund genom att övertala honom att vi skulle slå in hans julklappar först. Han har tillverkat eget pyssel på förskolan, en liten tomte, en ängel, ett ljus. Dessa slog vi in för att ge till hans släktingar. Eftersom vi hade gott om tid och en mysig stund tillsammans fick Arvid både klippa papperet, sätta på tejpen och skriva korten själv!
Jag är väldigt stolt och faktiskt lite förvånad, han har nu skrivit ett kort till alla sina julklappar med namnet på den som ska få den, och jag vill förtydliga att jag inte har rört pennan det minsta. Jag har sagt vilken bokstav som kommer härnäst och han har skrivit den själv. Jag tycker dessutom att det är väldigt läsbart vad där står. Så nu är jag stolt minsann!
Veckobyte
11:26:32
Graviditet
0
K o m m e n t a r e r Visar Arvid bilder ur Lennart Nilssons bok, så han vet hur mycket du växer och hur du ser ut. Det var inte meningen att han skulle få veta så tidigt men eftersom han var med och hörde dina hjärtljud när han var hemma från förskolan var det oundvikligt. Han är väldigt fundersam och intresserad, och helt plötsligt väldigt rädd om sin mammas mage. Vi brottades lite i soffan i vardagsrummet, då han plötsligt satte sig upp och sa, helt allvarligt; "Men mamma, det här kan inte vara bra för mitt lillasyskon".
Såhär ser du ut nu, i vecka 16:
Vecka 16
Kroppen: Den här perioden är ofta en roligare tid av graviditeten och många känner sig lite piggare igen. En del som fött barn förut kan känna att något rör sig i magen, det kan kännas som pirrande bubblor eller som en fisk som spritter till.
Ditt hjärta pumpar 20 procent mer blod än tidigare och det kommer att öka betydligt fram till i slutet av graviditeten.
Fostret: Fostret mäter cirka 16 centimeter och väger omkring 100 gram. Fingernaglar har bildats och fostret kan rynka pannan, röra ögonen och svälja. Fostret kan även ta tag i navelsträngen och börja undersöka det vattenfyllda rummet som det befinner sig i. Det omges av ungefär 300 milliliter vatten som byts ut flera gånger per dygn vilket behövs eftersom fostret kissar ungefär med 45 minuters mellanrum. Vattnet fungerar även som stötdämpare.
Redan nu har barnet troligtvis utvecklat sitt smaksinne. Barnet kan höra och rycker till om något plötsligt ljud uppträder nära magen. Ljudnivån inne i magen är annars ungefär lika hög som när man står på en trafikerad gata i staden eftersom alla ljud i mammans kropp förstärks i fostervattnet.
Alone again...
06:38:34
Vardagen
0
K o m m e n t a r e r Fadern har åkt hem. Där är väl lite blandade känslor, det var ganska intensivt att ha honom boende här i nästan två veckor, men Arvid har verkligen njutit! Jag tror att barn är de största fanen av diverse kollektiv... Kanske mest för att de kan gå emellan de vuxna då, när någon tröttnar går de till nästa, när någon säger nej går de till nästa...
För min del har det iallafall varit gott för mitt samvete att pappa varit här, eftersom han hämtat Arvid vid tre varje dag, och dessutom lämnat honom senare någon morgon. Morfar och barnbarnet har verkligen njutit av tiden tillsammans, han har läst kvällssaga varje kväll (ganska ofta två), och de har kommit överrens om olika dealar som egentligen inte alls stämt överrens med våra vanliga husregler...
Nu är det inte så många dagar kvar till julledighet och resa norrut. Vi jobbar imorgon och två dagar nästa vecka, sen bär det av. Vi har glatt sällskap i bilen av Emelie och Hanna så vi ska nog kunna sträckköra större delen. Förhoppningsvis når vi Sundsvall tidigt på onsdag kväll.
Annars då? Uppdateringarna här har ju blivit lite sporadiska. Jag kan inte lova bättring, men jag kan lova ett försök till bättring ;-) Vi mår ganska bra. Vi har båda jobbat mycket och jobbat över en del. Arvid är frisk. Jag är snart klar med alla julklappar. SÅ, en uppdatering gjord!
Josefine?
20:12:14
Vardagen
1
K o m m e n t a r e r Är det du, scoutJosefine?
Om det är det, så hur är det med dig? Saknar dig!
Svårt att sova
19:47:00
Graviditet
0
K o m m e n t a r e r Du ger mig svårt att sova. Jag kan inte längre ligga nån längre stund på rygg, för det gör ont. Typiskt va? Man vill så gärna vara en "duktig gravid". Men jag kan inte gå till Caroli på jobbet utan att det ska "klicka" i fogarna och göra ont. Förhoppningsvis blir det bättre snart.
Med Arvid var allt så lätt, ända tills den där dan när jag var ute och sprang och hoppade med Emmy, det var nog sex veckor innan han föddes eller nåt. Jag gjorde ett för stort hopp i sidled (vem gör det när man är i sjunde månaden???) och så smällde det bara till. Trodde minst jag skulle få missfall. Föll framlänges för helt plötsligt var det som att nåt gick sönder. Haltade in och ringde till MVC, på beskrivningen kunde de konstatera foglossningar. Jag fick ett bälte, som inte hjälpte. Läkaren konstaterade att jag hade väldigt överrörliga leder, något jag kunde ha berättat för dem själv. När jag var liten tog min mamma mig till doktorn för att jag trillade helade tiden, och vrickade fotleder/handleder. Där fick hon veta att jag har ett väldigt mjukt skelett, något som alltid varit en fördel för att jag har varit vigare än många. Men nackdelarna har varit att jag snubblar en del och har svårt att åka skridskor. Och, fick jag veta, mjuka leder leder ofta till foglossningar vid graviditet. Vid graviditeten med Arvid hade jag sabbat fogarna, men det försvann på en gång när han var född. De varnade mig för nästa graviditet, men jag trodde aldrig att det skulle dyka upp så tidigt som i vecka 13... Vi får se hur det fortgår, lilla besvär där inne. Men du är iallafall ett kärt besvär.
Annars har inget nytt hänt, vi var i tyskland på min födelsedag förra helgen. Jag kommer att vara 24 när du föds. Er morfar är här och hälsar på, ibland går han mig på nerverna, men det gör nog alla föräldrar i för stora doser. Han hämtar Arvid varje dag klockan tre iallafall, och det är uppskattat av både stora och små.
Tiden för ultraljud blev i januari, spännande!
Vecka 15
Kroppen: Man kan känna sig nästäppt och ha lätt för att blöda näsblod när man är gravid även om det är mer vanligt under slutet av graviditeten. Nästäppa beror till stor del på den ökade mängden östrogen samt ökad blodmängd som i sin tur mjukar upp brosk och vävnader vilket gör att man blir täppt i de trånga näsgångarna. Det kan i sin tur göra att man snarkar om nätterna. Blodkärlen kan även vidgas vilket medför att man lättare blöder näsblod.
Från vecka 15 kan du göra ett fostervattensprov.
Fostret: Huden är i det här stadiet genomskinlig och man ser blodkärlen. Armarna kan röra sig och händerna kan knytas. Hjärtat pumpar ungefär 28 liter blod/dygn och hjärtljuden kan avlyssnas med en doptone-apparat. Fostrets hud är tunt och täcks av ett tunt skikt hår som kallas lanugo-hår.
En dag på jobbet
20:11:11
Vardagen
1
K o m m e n t a r e r Efter att jag kom hem från jobbet idag var jag bara förstummad. Idag har jag tröstat, stöttat, peppat, hållt tillbaka tårar. Jag har haft samtal med flera (!) kvinnor, som oberoende av varandra brustit i gråt och behövt stöd. En vanlig hämtning, eller ett vanligt samtal, har förvandlats till en droppe som runnit över. Orsaken hos dessa fina mammor? Män.
Män som slår, män som är otrogna, män som överger, män som hotar, män som sviker. Män, män, män...
Jag känner mig helt tömd på kraft efter dessa känslostormar. Jag ska ikväll krama min fina man extra hårt, ni ska veta att det finns ont om dem.
Heartbeat
11:21:04
Graviditet
0
K o m m e n t a r e r Idag fick vi höra dina hjärtslag. Barnmorskan trodde inte att det skulle gå att höra dem så tidigt, det är faktiskt bara vecka 13. Men hon sa att hon kunde försöka, och jag sa "jättegärna". Vad trodde hon att jag skulle svara, klart jag ville ta chansen. Hon kände på magen och sa att jag kunde säga till din pappa att det troligast bara var ett barn, livmodern skulle varit större annars. Sen hade hon på gele och började söka ditt hjärta. Vi hörde ljud från livmodern, blod som pumpades, och sen, var det där. Ditt hjärtljud. Starkt och tydligt, som en galopperande häst ungefär. Hon log och sa att det vanligtvis inte gick att höra såhär tidigt, men eftersom jag var så slank så var chansen större. Det var trevligt av henne att kalla mig slank, väger upp att jag inte kan ha mina vanliga byxor. Ännu viktigare var att hon sa att du verkade frisk eftersom dina hjärtslag var starka. Nu får jag räkna ner till ultraljudet innan vi får nästa livskontakt från dig. Om du inte börjar sparka innan dess förstås.
Blodproverna var väldigt bra, mitt järnvärde vad super. Jag sa att det kanske var för att vi ätit blodpudding i måndags. Det var en sköterskeelev som tog mitt blodprov och mitt blodtryck, men efter att ha tagit om blodtrycket tre gånger så bad hon barnmorskan kontrollera det. Barnmorskan pumpade upp armen igen, lyssnade, sedan kom frågan: "är du idrottare?", som alltid när jag lämnar blod eller kollar blodtrycket. Skönt att veta att mitt blodtryck ligger kvar på sin (tydligen) anmärkningsvärda nivå. Mycket fint, lågt vilotryck. Så du hör lilla Nobody, din mamma är en bra bärare, du kan känna dig lugn.
"Att vara modig, betyder inte att man söker efter fara"
10:57:09
Myself
1
K o m m e n t a r e r Min chef säger att jag är modig. Att hon önskar att fler skulle vara som jag. Fina ord, men hur mycket är de värda när man tar striden? När man är proffesionell och vågar ta diskussioner till en teoretisk nivå såväl som en praktisk... När man hör viskningarna bakom ryggen... Jag tror inte att jag är något, men jag VET att jag är här för barnen. Det här är mitt jobb, det är inte min hobby eller mitt fritidsintresse. De här barnen är inte min familj, jag ska ständigt hålla en hög nivå. Jag ska bete mig på samma sätt mot barnen när jag är ensam som när chefen eller deras föräldrar är där. Allt jag gör med barnen ska jag kunna göra inför publik.
Jag är så trött på att vara modig. Men jag måste förhindra ännu en kränkning. Våld är ALLTID fel!
